Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11, november 1903 - Vindarnes lagar och luftkretsens utforskande. Af A. E. T. Olan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
huru snart utanför luftens värmande
omhölje, den absoluta nollpunkten och
kölden i världsrymden vidtager.
Utom dessa försök med lösgående
registreringsballonger, hafva en del
tyska och ryskä meteorologer sökt att
uppnå de högre luftlagren genom
ballongfärder, som tidtals anordnats af dé
militära ballongkårerna. Dessa isolerade
och oregelbundna företag, voro dock
ej tillräckliga, utan på de
internationella luftseglingskongresserna 1896 och
1898 kommo representanter från flera
skilda länder öfverens om, att
organisera internationella uppstigningar, som
skulle ske hvarje månad på en
gemensam dag. Dessa observationer fortgå
nu allt framgent, och stora ballonger
med eller utan passagerare uppstiga
på bestämda dagar från Paris, Briissel,
Strassburg, Miinchen, Berlin, Wien och
St. Petersburg, alla försedda med af
kongresserna bestämda apparater.
På detta forskningsområde står
Tyskland främst, där de på statens
bekostnad anordnade ballonguppstigningarne
med passagerare lyckats utföra flera
svåra experiment. Luftseglaren Berson
uppnådde vid en sådan färd en höjd
af 9 km. och en tid senare öfverstegs
detta rekord, då han i förening med
Siiring lyckades uppstiga till mer än
en mils höjd öfver jordens yta. Dessa
farliga företag möjliggjordes endast
därigenom att luftseglarne medförde syrgas
till inandning, och genom särskild
utrustning afpassade för den temperatur
af — 40 grader C. som rådde i dessa
luftkretsar dit ingen förut lyckats
komma.
Det resultat, som alla dessa olika
observationer lämnade var i många
fall öfverraskande, enär meteorologerna
ej förut trott att luftens högsta lager
voro så kalla, som dessa ballongfärder
visade. Man fann att alla föregående
observationer gifvit oriktiga uppgifter,
genom instrumentens ofullkomlighet,
och en ny teori för temperaturväxlin
game i atmosfären är nu uppställd.
Enligt densamma finner man att
värmen aftager mycket hastigt och redan
på tämligen låga höjder understiger
nollpunkten, hvilket synes genom den
eviga snö, som täcker en del
bergstoppar vid hvilkas fot ofta en ständigt
vårlik temperatur råder.
Värmen aftager omkring 2 grader
för hvarje 300-de meter i en löpande
serie för de lägre regionerna, och på
en höjd af 6 km. är temperaturen blott
— 25 gr. C., på 8 km. är den 37 gr.,
ett konstant förhållande, som råder året
om, nästan oberoende af årstiderna,
hvilka endast göra sig märkbara vid
jordytan. Man har blott några enstaka
gånger förmärkt en obetydlig skillnad
på cirka 10 kms höjd där
temperaturen i mars var — 54 gr. och i
augusti — 42 gr. Detta aftagande i
luft-värmen blir slutligen allt större genom
luftens tilltagande fört un ning, och når
snart de lägsta temperaturer man
känner och som observerats. På dessa
höjder närmar man sig den omätliga
världsrymden hvars värmeförhållanden
ligga utanför det mänskliga
forskningsområdet.
De stora ballongobservationerna hafva
dessutom meddelat en egendomlig
upptäckt. Meteorologien, och måhända
äfven den stora allmänheten, har
under åratal iakttagit att en ovanligt låg
temperatur alltid är rådande i maj,
ända till medio af denna månad, utan
att dess förklaring kunnat finnas, och
denna köldvåg har varit en
vetenskaplig gåta, som man t. o. m. ville anse
bero på en utom jorden liggande
orsak, såsom att en viss del af
solsystemet vore kallare genom närvaron af
en mängd asteroider eller meteorer
och att denna köldrymd passerades i
maj.
För att lösa detta problem
anordnades den 13 maj 1897 en
internationell ballonguppstigning från Berlin,
Strassburg och St. Petersburg. Det
befanns då att denna köldbölja ej
orsakades af isberg eller andra jordiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
