Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11, november 1903 - Vindarnes lagar och luftkretsens utforskande. Af A. E. T. Olan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
företeelser, utan däraf att en luftmassa
af omkring io kms tjocklek täckte
hela Europa under en roterande rörelse,
på så sätt, att kall luft strömmade från
norr mot Vesteuropa, under det att
varm luft dref från sydvest mot öster.
Hvad som åstadkommer denna luft-
METEOROLOGEN AXEL EGNELL. (PARIS )
massas drift är ännu ej utredt men
den synes hafva en viss likhet med
hafvets strömmar.
Alla dessa observationer och
meteorologiska undersökningar hafva nästan
uteslutande berört luften och dess
beskaffenhet alltefter höjden öfver
jordytan, samt de i olika trakter rådande
atmosfäriska förhållandena. Det finnes
dock ett annat slag af vetenskapliga
undersökningar, som beröra molnen,
vindarne samt de tillfälliga
väderleks-ändringarne, och det är dessa, som
hufvudsakligen kommit att utföras vid
observatoriema i Trappes, samt på det
nya institutet i Danmark. Dessa
forskningar äro till sin
karaktär mera omfattande och
svårare, samt kräfva en
mängd invecklade
apparater och instrument, h vilka
ej användas vid de ofvan
relaterade
ballongexperimenten. De första af
dessa undersökningar gälla
vindarne, samt de stora
strömmar, som drifva
luftmassorna omkring i
atmosfären med en ofta
oerhörd hastighet. Dessa
luftens rörelser hafva ett
starkt sammanhang med
molnbildningarne, samt de
däraf orsakade
ändringar-ne af vädret vid jordytan.
Redan tidigt leddes
därför meteorologemas
uppmärksamhet på dessa
företeelser, och man började
företaga regelbundna ob
servationer på molnens
gång och utseende. Dessa
hafva nu blifvit
klassificerade under de många namn
af cirrus, stratus, nimbus
m. fl., som man stundom
hör nämnas. En hvar har
dock ofta sitt eget känne
märke på molnens
utseende, och man träffar ej
sällan personer som med stöd af gammal
erfarenhet kunna förutspå den kommande
dagens väderlek, endast genom ett
nog-grannt aktgifvande på aftonhimlens
moln.
Den vetenskapliga undersökningen af
molnen tog sin början för omkring
trettio år sedan, då nuvarande
professorn vid Upsala universitet Hugo Hilde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
