Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11, november 1903 - Vindarnes lagar och luftkretsens utforskande. Af A. E. T. Olan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROFESSORERNA. HILDE BRANDSSON OCH
M. TEISSERENE DE BORT.
vanligen 15 meter i sekunden, men kan
vid storm uppgå till 30—40.
Då en observation med drake skall
företagas, fastsättes flera dylika med
bestämda mellanrum på en lång
ståltråd, s. k. pianosträng, af omkring 1
—*2 millimeters tjocklek och flera mils
längd. Tråden utdrages ett betydligt
stycke på heden, hvarefter den
själf-registrerande apparaten fästes i en lina,
så att den kommer att sväfva fritt, och
om möjligt skyddad för stötar och
rubbningar. Drakarne uppkastas därefter,
och fattas då genast af vinden, som
lyfter dem, till den bestämda höjden
där de försvinna likt prickar bland
molnen. Instrumentet, som medföljer,
är af samma konstruktion som de
registrerande barometrarne, hvilka synas i
de optiska affärernas skyltfönster; ett
stift ritar ett diagramm på en cylinder,
som vrides af ett urverk.
Apparaterna äro försedda med tre
olika stift, ett är afsedt för luftens
fuktighet, ett annat för barometerståndet
och det tredje för temperaturen. När
nu drakarne hållas sväfvande ett Tielt
dygn, vrides cylindern ett hvarf,
hvar-under trenne diagramm uppstå,
betecknande de tre ofvannäranda
företeelsernas styrka och värde. Vid
undersökning visar det sig då att ju högre
drakarne gå, desto mer stiger
barometerståndet och faller temperaturen.
Fuktigheten lyder andra lagar, den varierar
först, samt når maximum när draken
passerar ett molnlager; när detta
öfver-skridits blir det nästan torr luft, som
bibehåller sig konstant. Drakarne
inhalas vanligen direkt ur luften medelst
vinscharne i tornet, men ibland händer
det att vinden aftagit, och de nedstörta
långt bort från tornet, flera kilometer
därifrån. Då få vetenskapsmännen
be-gifva sig ut och söka, följande stållinan
likt en Ariadnetråd, till dess drakarne
och instrumenten påträffas, ibland
liggande sönderslagna bortom berg och
skogar. Apparaterna upptagas och
repareras, under det att cylindern, som
är af tunn kopparplåt, vanligen är
oskadad med sitt uppritade diagramm.
Det tunna kopparblecket är före
observationen jämnsotadt öfver en lampa,
och diagrammet framträder därför som
en blank linie på den svarta ytan.
Man använde först ett vanligt stift för
att rita linierna, men sedan det en
gång händt att en kvinna, som fann
en ballong med ett instrument, jämte
återsändningsadress, renpolerade plåten
i den tron att den var »sotig», så att
hela det vetenskapliga resultatet
utplånades, användes ett fint stift,
fuk-tadt med svafvelsyra, som direkt
in-etsar diagrammet i plåten.
Drakarne utveckla ett rätt starkt tryck
eller dragning i ståltråden, ända till
250 kilo beroende på vindstyrkan, och
för att en viss spänning ej skall
öfver-stigas löper ståltråden öfver en
dyna-ro ometer. Som ett bevis på drakarnes
bärkraft må anföras, att då en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
