Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11, november 1903 - Vindarnes lagar och luftkretsens utforskande. Af A. E. T. Olan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sex dylika voro kopplade på ståltråden,
upplyftes en af assistenterna flera meter,
och kom att göra en ofrivillig luftresa,
samt var nära att nedstörta. I vanliga
fall orkar hvarje drake blott att lyfta
10—15 kilo, samt utveckla en
dragning af 150 kilo i tråden. Drakarne
uppstiga till en höjd af 3—5 kilometer,
och hålla sig vanligen sväfvande så
länge vinden blåser, men om denna ej
uppgår den för drakarnes drift
erforderliga styrkan, kunna inga
observationer utföras.
Utom dessa drakar användes äfven
pappersballonger af M. Teisserenc de
Bort’s konstruktion, hvilka flyga lösa,
men ej få öfverstiga 8 kilometers höjd,
enär de annars gå för långt och
nedstörta i hafvet, samt förloras. För att
hindra denna eventualitet äro de
försedda med en snillrik inrättning. En
barometer sätter nämligen en
väckar-klockmekanism i rörelse när 8,000 meter
uppnåtts, och klockan börjar då vinda
upp ett snöre, i hvars ända en krok
är fästad. Denna krok är instucken i
ballongens omhölje, som sålunda
sön-derrifves hvarigenom gasen utströmmar,
och det hela störtar ned. I en korg
under ballongen finnes då, utom
instrumenten ett bref med beskrifning samt
uppmaning till upphittaren att mot en
belöning af 5 kr. hemsända
registreringsapparaten till observatoriet.
Nästan utan undantag har man
lyckats återfå samtliga afsända ballonger
med deras viktiga uppgifter i oskadadt
skick, och man har beträffande dessa
experiment, äfven i andra länder iakt-
tagit ett ovanligt intresse hos
befolkningen att returnera ballongen, t. o. m.
i Ryssland respekterade de okunniga
bönderna detta vetenskapliga foretag.
I sammanhang härmed må nämnas att
drakarne stundom slita sig lösa, och
drifva bort öfver land och haf. Man
har funnit en i Småland, som passerat
öfver Kattegatt, och för en tid sedan
påträffades en annan drake i hafvet
utanför den bohuslänska kusten.
De meteorologiska undersökningame
på detta nya observatorium togo sin
början i medio af augusti sistlidna året,
och sedan dess hafva stationens
medarbetare varit ständigt sysselsatta,
undantagandes de tillfälliga afbrott som
inträffa, då vindstilla råder, eller då de
olika instrumenten fordra reparation
och justering. Denna senare försiggår
beträffande de själfregistrerande
apparaterna på så sätt, att de alltid
af-profvas genom att insättas under en
luftpumps glaskupa, hvaraf man finner
den normalskala, efter hvilken
diagrammen skola afläsas.
Arbetena hafva omväxlande ledts af
M. Teisserenc de Bort, professor
Hilde-brandsson samt öfverstlöjtnant Mehm
(Danmark). Utom dessa chefer hafva
en del andra vetenskapsmän medverkat
vid observationerna, d:r Jansson från
Uppsala, d:r Spies (Schweitz) lic. Scieut.
Maurice (Frankrike) samt den
ofvan-nämnde fil. kand. Axel Egnell.
Dessutom är en hel stab af franska och
danska arbetare sysselsatta med
tillverkning af drakar och instrument.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
