Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12, december 1903 - Scenen. Brandes och Hedberg. Af Don Diego
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blomberg, foto,
HERR BARCKLIND I E. BRANDES »KARLEK.»
hans gamla skådespel, »Kärlek».
Början och slut lida af det
vanliga felet — för många ord,
för svag kondensering af ämnet.
Men andra och tredje akterna
äro dramatiskt mäktiga. Här
finns volym i intrigen. Man
lyssnar andlöst. Här sitter Brandes
bredvid lbsen. Här är han både
konstnär och tänkare.
Pjäsen är en våg, i hvars ena
skål ligger pengar, i hvars
andra: kärlek. Den första sjunker
djupast.
Brandes visar detta faktum,
icke med en domares min. Han
är rättvis, letar fram orsakerna,
låter hvarje karaktär gälla för
sig. Han förstår och lär oss att
förstå. Hans opartiskhet gör
honom ofantligt sympatisk.
Stycket gaf oss en ny
skådespelerska, fru Lindlöf, som hade
ett starkt grepp på modem.
Advokaten gafs nobelt af hr
Barck-lind, och hr Bror Olsson 4grep i
den scen, då den upptäckte
växelförfalskaren kämpar i
fräckhet och gråt.
Jag hoppar till Karl Hedberg. Han
är regissör vid Svenska teatern. Han
är ingen stor regissör. Men han är
passabe. Vi ha ondt om eldande
regissörer i Stockholm. Personne och
Albert Ranft äro de bästa. Och det
är att hoppas, att Personne, vid
spelårets slut afgående som intendent vid
Dramatiska teatern, kvarstannar ej blott
som aktör, men ock som regissör. Vi
behöfva hans bildning och konstnärliga
blick. Sedan må en annan syndabock
bära kanslioket.
Men jag återgår till den yngste af
den dramatiska Hedbergs-trion. Karl har
fått sin fjärde komedi, »Lifvets
äfven-tyr», spelad på Svenska teatern.
Det är lätt att skrifva långt. Konst-
nären ger tankarne ett trångt skal.
Men Karl Hedberg är inte konstnär.
Han är kvick kåsör. Han borde skrifva
i Söndagsnisse. Jag är dock rädd, att
Söndagsnisse då fick öka formatet.
Karl Hedberg är inte dramatiker.
Men prata kan han, fiera timmar i
sträck. Hans pjäs ger mig en
föreställning om evigheten.
Det eviga lifvet speltes oklanderligt,
af herrar och damer. Jag tyckte bara,
att de Wahl grimaserade för mycket.
De Wahl är en fin artist. Han borde
helst inte ha spelat sin roll. Den är
flack, fräck. Men de Wahl själf är
sympatisk. Han gick ifrån sig själf.
Därför var han olidligt nervös, fastän
hans löjtnant vid flottan skulle vara
styf, ända till oförskämdhet.
Jag har aldrig träffat en oförskämd
sjöofficer. De göra i allmänhet ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
