Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4, april 1904 - En affärskris under »l’ancien régime». Af Carl Raab - I. Tiden och ställningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN AFFARSKR/S UNDER »UANC/EN REG/ME" 211
Under Ludvig XIV var hofvet
detsamma som stora världen. Versailles
upptog allt, behärskade allt och snörde
allt i en trång etikett, som kväfde
hvarje yttring af själfständighet och
originalitet i sällskapstonen. Under
regentskapet återtog Paris sin
moraliska supremati, och salongernas välde
började göra sig gällande. Damer,
beryktade för snille och talang samt
äfven för raffinerad sedeslöshet,
lyckades utveckla sina sällskapscirklar till
brännpunkter för epokens litterära
intressen och filosofiska idéer. Det blef
en modesak inom de eleganta
kretsarne att omge sig med vitterhetens
och konstens representanter, hvilket
mycket bidrog till att gifva
sällskaps-lifvet dess spirituella karaktär.
Umgänget i stora världen var dock mera
välgörande för salongerna än för
litteraturen och litteratörerna. Den nya
tidens låga sedliga ståndpunkt, de slappa
familjebanden, som ej längre höllos
samman ens af hänsyn till den yttre
anständigheten, fingo sina bilder
troget återgifna i romandiktningen. De
högre idealen funnos ej längre.
Kärleken tog formen af galanteri, den
äktenskapliga troheten betraktades som
ett tråkigt pedanteri, en svartsjuk äkta
man var allas fiende, och en bedragen
äkta man föremål för allas löje.
Måleriet återspeglade också tidsandan.
Watteaus’ herdar och herdinnor hade
ej sina förebilder i naturen men väl
på maskeradbalen, en af regentskapets
stora uppfinningar. Äfven caféerna
höra på sätt och vis dit. Den
arabiska drycken hade visserligen funnit väg
till Frankrike redan under den
föregående regeringen men det var först’
under regentskapet, som den började
spridas mera allmänt i bruk å därför
särskildt afsedda lokaler, hvilka
hädanefter täflade om publikens gunst med
de gamla värdshusen. Caféerna fingo
en kulturell betydelse som
samlingsplats för de litterärt intresserade
isynnerhet efter teaterföreställningarnas slut.
Dramatiken gick i samma riktning som
romanen, men jämsides med de lätta
nyheterna spelade teatrarna lyckligtvis
äfven den storslagna repertoaren från
Ludvig XIV:es glansperiod. Nya
seder följas af nya moder. Det särdeles
karaktäristiska för den föregående
tidens toalettförhållanden var hårklädseln.
Vi känna alla till dessa manliga
porträtter från sextonhundratalet, där
ansiktet omges af en väldig, långt ner
på axlarne fallande peruk. Och
damerna buro på hufvudet ett slags
monument af verkligen — man vore
frestad säga — hårresande höjd, så att
ansiktet tycktes ha sin plats på halfva
kroppslängden. Detta ohyggliga mod
förändrades i en om icke mera
naturlig så åtminstone mera smakfull
riktning. Damerna buro håret kort,
fri-seradt och täckt med ett fint lager
puder, hvarjämte hyn förhöjdes medelst
anbringande af s. k. moucher.
Männen hade ansiktet slätrakadt och buro
äfven de pudradt hår; pudret hade till
verkan att förmildra dragen och
upp-häfva skillnaden mellan åldrarne samt
gaf åt hela fysionomien ett konstgjordt
utseende. Klädedräkterna under
Ver-saillerhofvets senare tid buro prägel af
den rådande religiösa strängheten, voro
dystra i färg och af öfverdrifna
proportioner, Regentskapets kostym blef
lättare och gladare samt medförde,
hvad damerna angår, ett mod af
säregen karaktär, den s. k. negligéen.
Negligéen var en, säkerligen
omedveten, protest mot det förfärliga redskap
af hvalfiskben, som snört midjan på
generationer af kvinnliga martyrer, i
trots mot både skönhets- och
hälsolä-rans lagar. Som ersättning för de
obehag, hvilka åtföljde bärandet af den
stora sällskapsdräkten, uppfunno de
tongifvande damerna en sällskapsdräkt
för hemmet, tillverkad af det lättaste,
luftigaste och genomskinligaste material
samt fullt i stil med de parfymerade
boudoirer, hvarest de under sin
förmiddagstoalett mottogo eleganta kavalje-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
