Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4, april 1904 - Jules Verne. Af A. E. T. Olan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
VÄRJA
ma om att hans lärjunge, den unge
Jules Verne skulle öfverbjuda
mästaren genom sin fantasi å ett nytt
område, och han fick aldrig upplefva
dennes framgång, ty han afled blott sju
år efter Jules Vernes debut med den
första vetenskapliga romanen, och då
hade denne redan lämnat Dumas för
länge sedan, ty det tragiska slutet
på titanens lif var kommet, hans hem
var upplöst, de forna vännerna
skingrade, Montecristo, hans slott, såldes
exekutivt, och likt en flykting slutade
Alexander Dumas sina dagar 1870 då
fienden inträngde i Paris.
Jules Verne är den ende af Dumas’
lärjungar som förmått att frigöra sig
från hans inflytande, och som
undgick att blifva indragen i hans
litterära »fabrik», där en mängd förmågor
blefvo romanförfattare, som mätte
sina arbeten blott efter volym och
honorar, utan annan tanke än
lifsuppe-hället under Dumas’ hägn. Och hvad
mer, Jules Verne har bildat skola, han
skilde sig helt från den historiska
riktning Dumas hyllade, och fann åden
gryende vetenskapens arbetsfält en ny
bana för sin fantasi. Liksom Dumas
sade att: »världshistorien är den spik
på hvilken jag hänger upp mina taflor
så att folk få se dem och beundra»,
så har Jules Verne i vetenskapen och
teknikens uppfinningar funnit sina
romaners »clou», och nu äro hans
efterföljare oräkneliga. Det har nästan
bildats en slags modern sensationens
genre inom den utländska litteraturen,
hvilken rör sig med siffror och
fanta-sifyllda ömöjligheter om aktuella
kulturföreteelser och deras framtid — à
la Jules Verne — som man brukar
säga när det talas om något fantastiskt
projekt.
Under vistelsen hos Dumas blef
Jules Verne sekreterare vid Theatre
Ly-rique, och här träffade han dagligen
samman med Scribe, Adam, Auber m.
fl. namnkunniga män, och där
började han skrifva de arbeten, som sedan
följdes utaf den långa serien af
romaner. Den första »vetenskapliga»
berättelsen, införd i en tidskrift, hette
»Ett drama i luften» och handlade om
två ballonger i strid med hvarandra.
Då den blef bemärkt af läsarne utgaf
han sin första egentliga bok, den
ryktbara Fem veckor i ballong,
där han framkastade idéen att
använda ballongen som ett medel att
upptäcka och utforska okända länder, en
idé som sedermera upptogs af
öfver-ingeniör André vid hans polarfärd.
Boken rönte en oerhörd framgång,
Jules Verne greps af ett lyckorus, men
hans förläggare (Hetzel), som våren
vis man, gaf honom då ett råd. Han
sade:
— Mitt barn, tro på min erfarenhet,
splittra ej edra krafter ty ni skall
komma att grunda en ny genre, och med
en pikant smak åter beträda ett
arbetsfält, som synes uttömdt. Arbeta
i denna nya riktning, i hvilken er
naturliga begàfning gjort ett fynd, och
ni skall där finna både guld och ära,
se där hvad jag menar, och nu skall
ni hvarje år gifva mig två romaner
färdigskrifna, i morgon börja vi med
den första!
Sedan den dagen, det är nu fyrtio
år sedan, har Jules Verne fortgått i
denna riktning, följande det råd
Hetzel gaf honom, och regelbundet
hafva årligen tvenne böcker lemnathans
hand, och utan att hemfalla åt den
litterära fabrikationen, har han ständigt
kunnat utföra sina idéer i de många
romanerna, hvilka alltid omfattats med
hela världens intresse. De stora
politiska stormarne, som skakat
Frankrike, har gått honom spårlöst förbi
och ej rubbat hans arbetsordning
under lugnet i Amiens, ty han har
alltid hållit sig främmande från de
revolutionära lidelsernas kamp.
Vid författandet är han ytterst
noggrann, det gäller ju ofta
vetenskapliga fakta, och de anekdoter om
skilda ting, som återfinnas i hans roma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
