Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5, maj 1904 - En affärskris under »l’ancien régime». Af Carl Raab. III. Reformatorn i verksamhet. En oförutsedd utveckling. Krisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN AFFÄRSKRIS UNDER <>VANC/EN REGIME" 281
gjort det lämpligaste
koloniseringsmaterialet efter regeringens smak.
Polisen löste sin uppgift med en
hänsynslöshet och en brutalitet, som spred
förskräckelse i Paris och trakten
däromkring. Icke nog med att mången
hederlig borgare fastnade i nätet af
misstag, mången tragedi af enskild
hämd utspelades under skydd af
razzian, och polisen förstod äfven att
göra den rådande skräcken till ett
medel för utpressningar i stor skala. Men
denna gång gick det för långt. Folket
hade tålmodigt fördragit
myntedikten, dess långmodighet räckte ej till
för polisen. Den alltid lättantändliga
förstaden St. Antoine gjorde upplopp
och gick löst på rättsbetjänterna.
Hederligt folk med
utvandringsplaner höjde en harmfull protest mot att
kolonisera i sällskap med regeringens
nybyggare. Det blef nödvändigt att
rätta dessa missförhållanden, hvilket
skedde medelst ett dekret, som
stäf-jade polisens godtycke och ett annat,
som upphäfde transporten af
brottslingar till Louisiana.
Aktierna fortforo emellertid att
falla, jcke längre brådstörtadt, snarare
långsamt och jämnt. Sedlarne hade
sjunkit i ohjälplig misskredit. Den
21 -maj utkom ett dekret, hvari det
ej längre syftades åt att utrota det
reella myntet, men att återställa litet
rimligare proportioner mellan mynt
och värdepapper; lättnader skedde i
de förra edikten; det beslöts, att låta
aktierna sjunka till 5000 fr. och att
sedan söka hålla dem på den punkten.
Sedlarne däremot skulle småningom
undergå en reduktion till halfva sitt
värde. Den sista åtgärden var, som man
vet, stridande mot »systemets anda»
— mot läran om såväl myntets som
dess representants oföränderlighet.
Man kan sålunda däri se ett bevis,
att Law hade händerna bundna. Men
ansvaret, hvilket han själf påtagit sig,
föll också på honom. De sista
dekreten inneburo i jämförelse med flere
af de föregående ingenting af
särdeles oroande natur. Men misstroendet
var väckt, och allmänheten —
isynnerhet den sedelinnehafvande delen —
som ej såg djupare i saken,
upphäfde höga skrin af missnöje.
»Systemets bankrutt» var på allas läppar.
Parlamentet började sin opposition på
nytt. Regenten, kraftigt bearbetad af
d’Argenson, böjde sig under
opinionens tryck. Ediktet af den 21 maj
upphäfdes den 27 i hvad angick
sedelreduktionen. Den 29 annulerades
dekretet, som var riktadt mot de
metalliska mynten. Men den 1 juni
återinfördes förbudet mot bärande af
juveler m. m. Ansvaret för allt föll på
generalkontrollören. Law blef
arresterad och affordrad räkenskap för
sin förvaltning. Detta var på det
hela taget det lyckligaste, som kunde
hända honom. En redogörelse för
Kompaniets och Bankens ställning var
det enda, som kunde sprida ljus iden
allmänna oklarheten och förvirringen.
Kompaniet kunde aflägga en
ganska vacker redogörelse för sitt
fögderi: Det hade grundat flere
nybyggen på Louisianas kuster. I det inre
af landet, på en ö, kringfluten af en
väldig flod, hade deporterade
luren-drejare lagt grunden till en stad, som
de till regentens ära kallade Nouvelle
Orleans. Då den franska allmogen
var ovillig att utvandra, hade Law af
en bland desse tyske furstar, hvilka
hade som geschäft att sälja sina
undersåtar till hvad bruk som helst, köpt
en kontingent af tolftusen pfalziske
arbetare för att befolka sitt
Missisip-pihertigdöme; fyratusen voro redan
på väg till olika hamnplatser. Fiske
och pälsverkshandel förkofrades
under skydd af anlagda fästen.
Koloniernas produkter fingo en rask
afsätt-ning under inflytandet af ett utmärkt
handelsreglemente.
.Tobaksodlingarne mångdubblades i Louisiana,
kaffet frodades på ön Bourbon, hvarifrån
det spred sig vidare ut öfver Frank-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
