Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7, juli 1904 - På en parisklubb. För Varia af —ts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÅ EN PARISKLUBB
411
drasdistriktet af Ostindien, hvilken
under många år omvändt hinduer till
kristendomen. En vacker dag lär han
emellertid ha fått underrättelse om, att
ett litet näpet arf på 200,000 pund
sterling tillfallit honom. Han dröjde
då ej med att skudda det indiska
stoftet från sina fötter, och nu är han
här och söker att särdeles friskt
omsätta sina så behändigt ärfda slantar.
Spelet fortgick emellertid, och det
var min vän, fransmannens tur att
träda in som spelare. Då han fått en
fördelaktig opinion om mitt spelsätt
och då han själf just ej var någon
öf-verdängare, bad han mig att sitta ned
bredvid sig för att gifva råd under
spelet.
Främling, som jag var, tyckte jag
detta ej var lämpligt, allrahelst som
jag hade trott mig märka, att en hr
de M., som syntes vara en af
stamkunderna, spelade tämligen väl
nyss till sin stora förargelse ■tappat
mot mig, fattat en viss fördom mot
mig, hvilken han för första gången
såg på klubben.
Kom nu och gör som jag säger,
yttrade min vän; och jag satte mig
ned vid hans sida.
Olyckan ville nu, att hr de M.
parerade på vår sida, och vid det första
rådet, som jag gaf spelaren, kände
hr de M. sig sårad i sin egenkärlek,
att ej spelaren i stället rådfrågat
honom.
Då jag emellertid vid nästa gifning
ånyo tillfrågades af spelaren, med
hvilket kort han borde börja sitt spel,
utbröt hr de M. mycket häftigt:
— Ah! Laissez-le donc tranquil, je
vous en prie, il joue tout aussi bien
que vous. (Åh låt honom vara i fred,
han spelar fullt ut lika bra som ni.)
Jag måste såsom främling och
obekant på platsen svälja harmen öfver
den otillbörliga tillrättavisningen; —
men, tänkte jag, jag hittar dig väl
vid tillfälle, om, såsom jag tror, jag
kommer att stanna en tid i Paris.
Tillfälle till repressalier infann sig
snart nog. En stund efteråt kommo
hr de M. och jag att parera på samma
sida igen, hvarvid han i en
skräflan-de ton oupphörligen gaf spelaren sina
råd.
— Laissez — le tranquil, je vous en
prie! Il joue tout aussi bien que vous!
svarade jag nu i min ordning.
Men hr de M., som ej var lika
tålmodig som jag, fann detta något för
starkt och förklarade i en myndig
och öfverlägsen ton sig ej taga emot
dylika anmärkningar.
— Ce ne sont, que vous propres
paroles que je vous ai rendues là,
sade jag. (Jag gifver ju er blott
tillbaka hvad ni nyss yttrade till mig).
Min vän, som genast fann det
otillbörliga i detta hr de M:s beteende,
hvilket för öfrigt bland denna
samling, där det stora flertalet var folk
af finaste ton, väckte mycket
ogillande, gick fram till hr de M. samt
förehöll honom i dämpad ton hans
uppförande mot den främling, som
han fört upp på klubben. Slutligen
lugnade hr de M. sig, ehuru man på
de abrupta uttrycken, som fälldes —
äfven ett par andra ledamöter, hvilka
skyndat att göra min bekantskap,
sade honom ganska ampra saker —
kunde förstå, att han till en början
till och med rufvat på planen att
utmana mig på duell.
Ej så litet obehagligt berörd af
denna scen, där dock alla ställde sig
på min sida, tänkte jag aflägsnamig,
men kvarhölls af fransosen ännu en
stund. Då jag emellertid måste vara
på annat håll på bestämdt klockslag,
aflägsnade jag mig snart, mötande i
tamburen icke mindre än tre i Paris
bosatte svenskar, hvilka jag i
förbifarten hälsade på.
Några dagar därefter kom jag att
förnya besöket på C e r c 1 e i n t e r
-national, denna gång i sällskap
med den framstående svenske land-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
