Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8, augusti 1904 - I musikhistoriska museet. Af en Musikälskare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/ MUSIKHISTORISKA MUSEET
469
utgjorde Leonards »Fantaisie Suédaise»,
bygdt på prins Gustafs bekanta romans
och den gotländska folkvisan »Allt
under himmelens fäste.» Männen
kom-mo hem ovanligt nyktra och talade om
det nya fenomenet för sina hustrur,
sönerna för sina mödrar. Och så
förvandlades stadhussalen snart till en
konsertsalong och hvarje konsertafton
sågs där stadens bästa publik. De
lärde kvartettspelargubbarne misstrodde
underverkets klassicitet och inbjödo
honom försåtligt till primstämman och
han spelade den gode fader Hayden,
så som de aldrig hört honom spelas.
Lektorn i grekiska, Aulin, som spelade
andre violin, far till nuvarande
konsertmästaren Tor Aulin, föll honom om
halsen, och lektorn i lefvande språk
skref ett poem till hans ära på den
mest elegiska högtyska.
Sauermann reste, men välljudet från
hans violion satt kvar i mina öron.
Jag följde hans bana så godt jag kunde.
Han kom till Danmark och sades ha
förfallit ända därhän, att han strök
efter landsvägarna och birfilade för mat
och bränvin. Så lär han ha ledsnat
att äta draf bland svinen och statt upp
och återvände till sin fader. Han
upp-gafs ha slutat sin bana i Hamburg
som kapellmästare vid någon teater.
Otvifvelaktigt var han blott en helt
vanlig yrkesmusiker som de fleste
importerade tyskar. Men det var
ungdomen, det lockiga håret, de drömmande
ögonen och den sällsynt sköna tonen
i hans instrument, som bredde ett sådant
skimmer omkring honom, att jag aldrig
kunnat glömma denna trolska
uppenbarelse. Hvem mins nu Otto
Sauermann än en gammal svärmare som jag?
Ja, on recient taujaurs à ses premiers
amaurs, såsom det sjunges i Jaconde.
Se där, hvarför jag bland hjältarne af
stråken särskildt minnes en, som nu
kanske alla andra har förgätit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
