Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8, augusti 1904 - I musikhistoriska museet. Af en Musikälskare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470
VARIA
Från montren längs denna vägg
hvar-på för öfrigt sitta porträtter af Gunnar
Wennerberg, Tetis och Grieg, blickar
emot oss musikens guldålder, det gångna
århundradets första hälft. Porträtt och
autografer af Rossini, Meyerbeer, Spohr,
Chopin, Liszt, Auber, Gawnod, Thomas,
Berlioz, Wagner, Paganini och där, ja
där sitter verkligen själfvaste gubben
Verdi, som särskildt sändt hit sitt
konterfej med en autograf, med hvilket
ynnestbevis han annars icke plägade
slösa. Han ser något aftacklad ut,
gubben; men sä må vi äfven betänka,
huru många melodier ha framtrollats
ur detta grånade hufvud, som var 87
år, då porträttet togs. Ja, denne
Gui-seppe Verdi, hvad har man inte bråkat
om honom, hans »positivmelodier», hans
olika skeden, hans »banaliteter!» Men
jag, som inte är någon musiker och
ännu mindre kritiker, får, i min
egenskap af enkel musikfåne, bekänna, att
jag alltid varit förtjust i Verdis musik.
Som operakompositör var Verdi den
mest populära under förra seklet. Huru
han vann sin popularitet i Italien, är
lätt att förstå för den, som känner
något till italienarne och deras sätt att
mottaga musik. Men huru han kunnat
bli så uppburen på andra sidan Alperna
är märkligt, då man besinnar,
hurusom han hade sådana medtäfiare som
Wagner, Meyerbeer och Gannod, Och
dock berodde denna oerhörda framgång
icke på modet eller på simpel tur. Ty
Verdi hade tvärtom en synnerlikt
retsam otur vid många tillfällen och hade
att kämpa med vidrigheter, dem
nutidens konstnärer icke kunna drömma
om. Jag skall taga mig friheten att
nämna något härom.
Kan någon nu tänka sig t. ex. att
»Traviata», den måhända mest
populära af Verdis operor, vid första
uppförandet gjorde komplett fiasko? Jo,
mitt herrskap, det var just hvad den
gjorde. Traviata uppfördes första gången
i Venedig d. 6 mars 1853. Tenoren
Graziani hade förkylt sig och sjöng
sin Alfredo hest, ja nästan ohörbart.
Varesi, barytonen, tyckte sig ha fått
ett mindre viktigt parti och lade ingen
effekt däri. Madame Donatelli, som
spelade den klena, sjukliga hjältinnan,
var en af de mest robusta kvinnor på
och utom scenen. När så doktorn i
början af 4:de akten förklarade, att
lungsoten gjort alldeles kål på henne
och att hon inte kan lefva mer än
några timmar, brast hela publiken ut
i ett skallande gapskratt — en
stämning, föga lämplig för den tragiska
handlingen i slutet. — Också skref
Verdi till en bekant: »Min Traviata
har gjort fiasko; tiden skall utvisa, om
felet är mitt eller de utförandes.» Det
var i Traviata vår Kristina Nilsson för
första gången, 2 7:de okt. 1864,
uppträdde i Paris och vann världsrykte.
»Ernani», som uppfördes här för
någon tid sedan, är just inte så ny.
Den gafs första gången d. 9 Mars 1844
på Tenice-teatern i Venedig. Polisen
ratte sig emot uppförandet och ville
absolut inte tillåta en sammansvärjning
på scenen. Äfven hade Verdi inte litet
bråk med en grefve Moncenigo, hvars
aristokratiska känslor icke kunde tåla,
att en spansk grand (Silva) blåste i
horn i sista akten.
Äfven »Rigoletto» hade sina
svårigheter. Libretton är, som bekant,
grundad på texten till Victor Hugos »Le
roi s’amuse.» Men efter de politiska
händelserna 1848—1849 betraktade
polisen denna skarpare, och en opera,
i hvilken en kung framstår i sådan
dager som Frans I, kunde inte tillåtas.
Kungen måste således ändras till en
obetydlig hertig af Mantua, hvilken vi
ännu se och som ju inte låter något
sämre för det.
»Maskeradbalen» hette egentligen
»Gustaf III» och handlingen rör sig
om det åtminstone hos oss så ryktbara
konungamordet. Men under
repetitionerna härå inträffade det Orsiniska
attentatet mot Napoleon III, och
uppförandet af en opera med så suggestiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
