Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1, januari 1906 - Ur O. Hermelins samling sagor, sägner och lekar (f. n. under tryckning) - I. Soldat Spets - II. »Nycklaberget»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR O. HERMELINS SAMLING
SAGOR, SÄGNER OCH
LEKAR.
■ i.
Soldat Spets.
Under sista finska kriget var det några
svenska soldater, som blefvo
bekanta med finska kvinnfolk, och de äro,
som vi veta, mera kunniga än svenska
kvinntimmer i ett och annat, som kan
vara bra eller inte bra till att veta allt
efter som en tar’et.
Nåja — soldat Spets af Jönköpings
regemente, han hade > farit öfver
rinnande vatten» sedan han lämnade
gumman sin, han hade farit öfver Kvarken,
öfver många floder i Finland och då
är det inte så värst noga med troheten
säga de där knektarna.
När de nu skulle hem till sitt land
igen, så bad det finska kvinnfolket att
hon skulle få tre hårstrån af soldaten.
Ja, det skulle hon nog få, men det blir
allt bäst att jag talar med nådi kafftén
först om den saken, tänkte Spets.
Kapten han tog tre hårstrån af sin
gamla päls. »Ge dem till trollet, och
säg henne att de äro dina egna», sa
han.
Spetz gjorde som han bl ef befal Ider.
När de nu kommo en bit ut på sjön
så började kvinnfolke trolla.
Då flög pälsen från fartyget ut öfver
sjön och rätt in i Finland och ändå
blåste motvind för pälsen och medvind
för fartyget.
Visst var det lite skada på pälsen,
men han var bra gammal och kapten
tyckte det var bättre ha en fullgod
soldat i behåll vid kompaniet än den där
pälsen, som började att fälla flera hår
än dem kapten tagit bort.
II.
»Nycklaberget».
Statens järnvägståg kommer
frani-dundrande på en hög jordbank, lagd
öfver en vik af Säbysjön, belägen i Säby
socken, Norra Vedbo härad, Småland.
Om den norrifrån kommande
passageraren tittar ut genom kupéfönstret på
högra sidan får han se ett tämligen
högt, brant nedstupande och mörkt
berg. Det är > Nycklaberget».
Man kan ju redan af »utanskrefta»
— dess yttre utseende — se att det
är ett tillhåll för troll, eller åtminstone
att det varit bebodt af sådant otyg.
Att dessa troll varit mycket rika förr,
det lär vara säkert, men en gång
förlorade de åtskilligt. Härom följande
sägen: En bonde, hemma i den när-
belägna gården Katarp, hade fått
nyckeln i handom, som kunde upplåta
berget. Hur han lyckats få den, det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
