Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3, mars 1906 - Buddhisternas moralbegrepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IBuddhisternas morals
begrepp.
En historia, som illustrerar
buddhisternas uppfattning af moralen,
oaf-sedt tro eller trosbekännelse, berättas
af mr H. Fielding i sista numret af
den illustrerade tidskriften Buddhism,
som utkommer hvar tredje månad i
Rangoon, Birma, på det internationella
buddhistsällskapets förlag.
Polissergeanten, som nyss fört in en brottsling,
har ordet. Han säger:
»För fem dagar sedan begaf jag
mig norrut. Jag gjorde resan till häst
och hade ett tjänsteärende att uträtta
i en aflägsen by. Det var mycket
varmt och min’häst var uttröttad; då
jag kom till en hviloplats vid floden, steg
jag af och slog mig ned för att hvila.
Där träffade jag den anklagade.
Han satt under ett träd och tuggade
betel. Han var åtföljd af en liten
gosse, samma barn, som står därborta.
Jag förmodar, att den anklagade är
hans far.
Jag frågade den anklagade,
hvar-ifrån han kom, och han sade: ’Från
gränsen’. Han talade inte om,
hvar-för han varit där, eller hvart han
ämnade sig. Han såg ut, som om
han var sjuk, som om han hade
febern, hvilken man lätt får där borta
vid gränsen. Han sade, att han
be-höfde dricka mjölk. Det föreföll
alltsammans misstänkt. Därför sade jag
till honom: ’Hvad har du i säcken’
du bär’?
’Endast några kläder och litet tobak’,
svarade han. Men då jag undersökte
säcken, hittade jag den här lilla
opiumkulan. Det är insmuggladt opium.
Därför häktade jag honom.»
»År detta sanning?» frågade
domaren den anklagade.
>Ja, det är sanning.»
*Tillhör opiumkulan dig?»
>Ja.»
»Hvar har du fått den?»
»Det har jag glömt.»
Domaren smålog. Människans minne
är märkvärdigt svagt, när det är fråga
om brott mot lagen.
»Men du vet väl, att du ej får ha
sådant opium. Det är emot lagen »-
»Jag vet det.»
>Hvarför har du det då?»
»Jag har ferber, därför tog jag det.»
»Har du någonting mer att säga?»
»Nej.»
Domaren funderade. Öfverträdelsen
var icke svår. Ursäkten var sannolikt
sann, men lag är lag och måste
respekteras.
»Du måste betala tio rupier eller
sitta inne en vecka», sade domaren.
En timme senare kom
polissergeanten till domaren och bad att få tala
med honom. Han satt på sitt enskilda
kontor och höll på att underskrifva
några papper, innan han slutade
arbe-let för dagen. Men sergeanten fick
audiens och ställde sig framför bordet.
»Nå?» sade domaren.
»Jag önskar tala med ers härlighet».
»Nå?»
»Det är den där opiumhistorien».
»Nå? för tredje gången.
Sergeanten blef förbryllad, flyttade
sig af och an och stirrade besvärad
upp i taket.
»Det är det där barnet.»
»Jag har ingenting med barnet att
göra — endast med en man, som
brutit mot lagen.»
»Barnet kan inte föras i fängelse.»
Domaren bredde ut sina händer.
»Du menar, att mannen icke kan
betala böterna.»
»Han har inga pengar». »Han måste
alltså sitta inne.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
