Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6, juni 1906 - Henrik Ibsen. Af Jessie Bröchner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till Egypten och uppför Nilen, »denna
6 till 7 veckors dröm», ger Ibsen en
målande beskrifning i sitt roliga
»bal-longbref» till en svensk dam (Dresden
1870 i dec.), som helt enkelt
innehåller Ibsens världsuppfattning och
trosbekännelse, skämtsamt framställd,
men allvarligt nog menad. Bortom
Bismarcks æra ser han människorna
under ett preludium af hymner och
koraler styra genom en ny
morgon-rodnad till »Det förlofvade landet» —
»ty världen hungrar efter skönhet». —
Under tiden tager Ibsen emellertid sin
tillflykt till »sitt rum», ty han afskyr
hopen, han vill ej sudlas af gatans
smuts, och inväntar där tidens
fullbordan, behandskad och festklädd, en
humoristisk, beundransvärdt träffande
ögonblicksbild af honom själf.
Och dock berördes Ibsen i högsta
grad af de dåvarande politiska
händelserna, och hans inre revolterade
mot den brutala preussiska
militarismen. I bref till en vän skref han:
»Människosläktets revolt, det är
allmänna opinionen.» — Ibsens bref, som
finnas utgifna i urval, äga en mäktig
rikedom på glänsande och originella
tankar och uttalanden. I ett annat bref
från ungefär samma tid säger han:
»Vänner äro en dyrbar lyx, och vill
man nedlägga sitt kapital i en kallelse
eller mission i detta lifvet, kan man
ej ha råd att hålla sig med vänner.
Och den dyrbara sidan af vänskapen
består icke i hvad man gör för
vännerna, utan i det man] af hänsyn för
dem icke gör. Många själens frön
komma härigenom aldrig att gro. Jag
har själf fått erfara det; det är därför
jag har bakom mig så många år, under
htfilka jag icke lyckades att finna mig
själf.» —
Följande år, 1871, började Ibsen
skrifva »Keiser og galilæer», som
publicerades hösten 1873. Ett par af
Ibsens andra arbeten hafva stundom
nämnts som de, hvarpå Ibsen själf
satte största värdet, men under ett
samtal för några få år sedan fastslog
Ibsen tydligt, att han betraktade
»Keiser og galilæer» som sitt
förnämsta verk. Det är också det enda,
hvarpå han anspelat i sina två mest kända
offentliga tal, det som hölls den 10
sept. 1874 för Kristiania studenter och
det i Stockholm på Grand Hötel den
24 sept. 1887. Första delen af
Julia-nus har uppförts med stor framgång
både i Norge och Sverige, och för
några år sedan erbjöd sig Ibsen själf att
göra några ändringar i den senare
delen för att få åfven denna framställd
på scenen, men olyckligsvis blef häraf
intet. Annars brukar, som redan
nämnts, Ibsen icke mycket bekymra
sig om sina dramer på scenen, och
man blef därför icke litet öfverraskad,
då han för några år sedan ändrade
slutscenen i »Et Dukkehjem» för en
tysk teater. Detta gjordes emellertid
uteslutande för att fru Niemann-Rabe
skulle kunna utföra Noras roll. Hon
fapn det nämligen, såsom moder till
barn som hon älskade, omöjligt att
spela i enlighet med originalversionen.
En utmärkelse visades Ibsen som
konstkännare, då han utnämndes till
Norges och Danmarks officiella
representant i juryn för måleri och
skulptur vid utställningen i Wien 1873.
Detta måste hafva varit smickrande
för Ibsen, som vjsserligen för länge
sedan lagt från sig penseln men som
alltjämt bibehållit det varmaste
intresse för konsten och flitigt studerat
berömda gallerier. Ibsen var själf ägare
till en god samling målningar, flere
gamla italienare och dessutom en
mängd moderna målningar, landskap
och andra, af hvilka en del äro gåfvor
från konstnärerna. Så ägde han ett
egendomligt porträtt af sig själf i
mantel och lagerkrans af Julius
Kron-berg och ett förunderligt slående
porträtt af Strindberg, måladt af Christian
Krogh. Ibsens djupa beundran för
konsten tog sig ett kraftigt uttryck i
en anmärkning han en gång fällde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>