Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7, juli 1906 - Vid den heliga Nilen. Af Thea Kaiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
växt, tack vare detta vattenverk, aldrig
mer kunna uppstå i nedre Egypten.
Bullrande och dånande brusar vattnet
fram ur de väldiga slussarna för att
efter ett långt lopp skynda ut i hafvet
eller befruktande inledas på fälten.
Om Philæs Isistempel är det
prydligaste gudshuset vid Nilens öfre lopp,
måste det stora klipptemplet vid Abu
Simbel i det fjärran Nubien betecknas
som det mest storslagna. Ingen mindre
än Ramses II, grekernas Sesostris (1388
till 1322 f. Kr.) lät hugga ut det i den
rödgula bakåtlutande sandstensklippan.
Burckhardt upptäckte det år 1817
bakom berg af sand, och detta tempel är
alltsedan forskarnas förtjusning. Dess
väldiga fasad har en höjd af 40 och
en bredd af 30 m., under det att
djupleken belöper sig till 63 m. En fris
med hundapor sträcker sig öfver Ramses’
tillägnan. Fyra 20 m. höga bilder af
konungen med krona på hufvudet och
utmärkt väl utförda i fråga om
pro-portionsförhållanden och uttryck och
lyckligtvis, med undantag af en enda
figur, väl bibehållna, bevaka sedan mer
än tre tusen år ingången, öfver hvilken
solguden Ra med hökhufvudet och med
Uræus ormen och solskifvan på detta
är anbragt i en nisch. Bredvid högra
foten af hvarje koloss reser sig ett
stenbeläte af Nofritari, konungens gemål,
under det att statyer af deras två söner
och döttrar stå mellan
Ramseskolosser-nas fotter. De fyra hallarna i det inre,
hvilka sluta med det allra heligaste,
innehålla i härliga skulpturer och
målningar offerscener och episoder ur den
mäktige konungens lif, hvilken själf
är framställd som Osiris. Engelska
pionierer under kapten Johnston
af-lägsnade år 1892 några öfverhängande
klippmassor, hvilka hotade att störta
ned, företogo en restaurering och
uppförde murar mot öknens allt betäckande
fina flygsand. Anblicken från Nilen
en tropisk månskensnatt är i högsta
grad förtrollande.
. Från Abu Simbel går färden vidare
uppför Nilen genom ett föga intressant
landskap. Efter fem timmars färd
kommer man till det väl befästade Vady
Halfa. Tio kilometer längre bort reser
sig i öknen vid vänstra flodstranden
en isolerad, 100 m. hög granitklippa
— Abu Sir — som är betäckt med
djärfva turisters inskriptioner. Från
klippans topp har man en storartad
utsikt öfver den andra Ni I katarakten.
På en sträcka af femton kilometer
vidgar sig floden till en sjö, här liksom
vid första katarakten genom tusentals
svarta granitblock delad i oräkneliga
armar, en klipp- och vattenöken, där
vattnet brusar och hväser och sprutar
i höjden för att sedan åter förena sig
till små skumbetäckta sjöar. Här och
hvar ser man på någon sandbank det
långa Halfagräsets torftiga grönska, en
ömklig palm, en förkrympt sykomor,
eller en trädstam, som liknar en trög
krokodil, men annars utom det brusande
vattnet ingenting lefvande i en vid
omkrets, som bortom den rödgula, döda
öknen i fjärran begränsas af Sudans
bergskedjor. En majestätisk anblick,
som ytterligare höjes genom söderns
obeskrifliga färgeffekter.
Andra katarakten utgör gränsen för
skeppsfarten på Nilen. Endast vid
mycket högt vattenstånd föra de infödda
mycket flatbottnade båtar genom
»sten-magen», men lida ej sällan skeppsbrott.
Från Vady Halfa för Sudanlyxtåget de
vetgiriga på ett bekvämt sätt till Khartum
— och den tid är kanske ej mera
af-lägsen, då ånghästen skall draga
pustande in i Nilkällornas mörka land, hvarest
tranor förr i världen kämpade med
pygméerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
