- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 9 (1906) /
400

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7, juli 1906 - Indianska legender. Tolkade för Varia af G. Rosenberg - I. Den magiska ringen på prärien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rundt stubben, hvilken de slogo på
skämt med sina käppar. Och ut sprungo
råttorna och bland dem Al gon. De
dödade alla utom en, hvilken jagades
af den yngsta systern. Men just som
hon höjde käppen för att döda den,
reste sig den omdanade gestalten af
jägaren och slöt henne i sina armar.
De öfriga elfva sprungo till sin
videkorg och höjdes mot skyn.

Han ansträngde hela sin förmåga
att behaga sin brud och vinna hennes
kärlek. Han borttorkade tårarna från
hennes ögon. Han talade om sina
jagtäfventyr och dröjde med afsikt vid
lifvets sköna sidor. Han var outtröttlig
i sin uppmärksamhet och undanröjde
alla hinder så godt han kunde på vägen
till sin bostad. Han. kände sitt hjärta
brinna af glädje då han inträdde, och
från det ögonblicket var han den
lyckligaste bland män. Vinter och sommar
förgingo snabbt och deras lycka
fördubblades, när en vacker gosse föddes
som en tillökning i familjekretsen.

Hon var i själfva verket dotter till
en af stjärnorna ech när hon ledsnat
vid de jordiska scenerna suckade hon
efter att få gå tillbaka och återse sin
fader. Men hon var tvungen att dölja
sina känslor för sin man. Hon
erinrade sig förtrollningen som kunde bära
henne dit och tog tillfället i akt, när
Algon var på jakt, att konstruera en
korg, hvilken hölls dold för hans åsyn.
Under tiden hopsamlade hon sådana
rariteter från jorden, som hon trodde
att hennes far skulle tycka om, jämte
de utsöktaste rätter. Då allt var
iordning gick hon ut en dag, medan Algon
var frånvarande, till den magiska ringen.
Hon tog sin lille son med sig. Så
snart som de kommit i vagnen stämde
hon upp en sång och den for af uppåt.

Men vinden bar sången så att den
nådde mannens öra. Det var en röst,
som han väl kände till, och han sprang
utan dröjsmål mot prärien. Men han
hade ännu icke nått ringen, då han
såg sin hustru och sitt barn uppstiga.

Med ljudelig röst vädjade han till de
försvinnande, men det var förgäfves.
Korgen steg alltjämt. Han vaktade på
den tills den var blott en liten punkt
och slutligen försvann i skyn. Han
böjde sitt hufvud mot jorden och var
mycket olycklig.

Algon begrät förlusten under en lång
vinter och en lång sommar. Men han
fann ingen tröst. Han sörjde sin hustru
djupt, men ännu mera sin son.
Emellertid hade hustrun nått sitt hem bland
stjärnorna och glömde nästan i sin
lycka däruppe att hon lämnat en man
på jorden. Hon påmindes därom af
sin sons närvaro, hvilken, när han
växte upp, blef angelägen att få besöka
sin födelseort. Hans morfader sade
till sin dotter en dag: »Gå, mitt barn!
Tag din son med dig. Och bed din
man komma upp och bo hos oss.
Men säg åt honom att han för med
sig ett exemplar af hvarje fågel och
annat djur som han dödar under jakt.»
Hon tog följaktligen gossen med sig
och steg ned.

Algon, som städse varit i närheten
af den magiska ringen, hörde rösten
då hon kom genom skyn. Hans hjärta
klappade af otålighet när han såg hennes
och sonens gestalter och snart lågo de
i hans armar.

Han lydde stjärnans bud och
började jaga med största nit för att kunna
samla ihop så många gåfvor som
möjligt. Hela dagar och nätter tillbragte
han på jakt efter alla slags sköna och
märkvärdiga fåglar och andra djur.
Men han bevarade endast en svans,
en fot eller eu vinge af hvarje för att
identifiera djurslägtet. När allt var
färdigt gingo de tillsammans till ringen
och lyftes mot skyn.

Stor glädje blef det där uppe bland
stjärnorna vid deras ankomst.
Stjärne-kungen inbjöd allt sitt folk till en fest
och när de voro samlade proklamerade
han högt för dem att hvar och en finge
taga af de jordiska gåfvorna hvad han
bäst tyckte om. Nu uppstod en stor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:00:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1906/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free