Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10, oktober 1906 - Demaskerad. Roman af Headon Hill. Bemyndigad öfversättning för Varia - Kap. XXIX. Dörren är stängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upp dörren för att fly, under det att
hans afsikt i verkligheten varit att
stänga den, för att kunna göra upp
mellanhafvandet med sin motståndare
utan andras inblandning. Nu önskade
han, fastän för sent, att han hällre
lupit den sista risken och gått löst på
fienden utan att vidröra dörren. Det
skulle kunnat gå för sig, och han
skulle sannolikt blifvit den segrande.
Han var likväl för gammal krigare
för att gråta öfver hvad som ej kunde
hjälpas, och han ägnade sig nu åt det
som låg närmast, nämligen att
undersöka hvilka möjligheter som funnos
för en flykt. Hvad som förbryllade
honom var att han ännu lefde. Hans
fiende hade tydligt nog sagt honom
att han icke skulle lämna Wites Lane
lefvande, och han hade haft i sin makt
att döda honom antingen genom en
extra vridning på den elektriska
knappen eller genom andra medel, då han
låg hjälplös på golfvet.
Agatknappen! Ja, det måste hafva
varit denna allsmäktige faktor, som
räddat honom, och han gladde sig,
emedan han varit nog försiktig att icke
taga den med sig. Om han gjort det,
och baronen hittat den på honom,
gissade han att han ej skulle stått där.
Det var åtminstone en tröst att under
denna motigheternas natt vara i stånd
att tillskrifva sig en förutseende
handling. De Ouérin måste hafva gjort
sig räkning på att han ej ett ögonblick
skulle släppa detta viktiga indicium ur
sina händer, under det att han
däremot anförtrott knappen åt Alice
Red-ferns omsorg, innan han gaf sig ut
på sin farliga expedition.
Men hvarför lämnades han ensam
i denna luxuösa oas i en Londoner
slum, med alla sina sinnen i behåll och
bästa vilja i världen att bryta sig ut
ur fängelset? Han hade just gått bort
för att, sedan han dragit undan
gardinen, finna att det var försedt med
luckor, då svaret på hans fråga kom
från ett oväntadt håll.
Klockan på telefonapparaten
pinglade helt sakta. Han gick fram till
instrumentet och förde luren till örat.
— Ett ord eller par, mr Rattray,
sade en röst, som han kände igen som
baronens. Jag är hos Levy midt emot.
Jag vill blott varna er, att ni kommer
att dö ögonblickligen, om ni försöker
fuska med dörrar eller fönster. Den
elektriska strömmen, af hvilken jag
lämnade er ett mildt prof för tio
minuter sedan, är påsläppt till hela sin
styrka. Ni kan knappast beröra något
föremål i rummet utan att komma i
kontakt med den med ödesdigra
resultat. Hör ni hvad jag säger?
— Jag hör! Hvad önskar ni? sade
Rattray i telefonen.
— Agatknappen, lydde svaret.
— Jag har den icke, hvilket ni
mycket väl vet, sedan ni genomletat
mina fickor, sade Rattray.
— Ja, jag vet det, lydde det otåliga
svaret. Men ni kan säga mig, hvar
den finns och sätta mig i stånd till att
få tag i den — i utbyte mot ert lif!
Rattray tänkte skarpt. Han hade
tydligen en fördel framför sin
motståndare — endast en mycket liten sådan,
ty han var fånge i ett rum, som han
hade goda skäl att veta vara dödande,
men hur den än var, beslöt han att
begagna sig af denna.
— Jag är alldeles öfvertygad om
att ni icke godvilligt skall låta mig gå
efter era afslöjanden i natt, svarade han.
— Inte genast, det medger jag,
lydde baronens ifriga svar. Ni måste
stanna där ni är i sex veckor,
välvårdad och omhuldad, tills jag fullbordat
åtskilligt arbete, som jag har för mig.
Men jag kan, uppriktigt sagt icke gå,
in på att ni ställer till bråk om den
där enfaldige prästens välförtjänta
bestraffning, och jag vill ackordera med
er för att hindra det.
— Men huru skall ni kunna lämna
mig de tillfredsställande garantier som
jag måste fordra, frågade Rattray på
försök.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
