Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lycklig den människa, som i allt ödmjukt fogar
sig i Guds vilja! Hon uppehälles äfven i lifvets
svåraste stunder af hans starka hand, för henne blir
till och med förlusten af det käraste hon äger en
gudomlig hemsökelse, full af nåd och välsignelse.
Och så skulle det egentligen vara: de som gå bort
och de som bli kvar borde veta sig vara inneslutna i
hans nåd och se hans härlighet.
Veta vi genom vårt eget lif, att vi hafva en nådig
Gud som älskar oss som en fader och sörjer för oss,
så taga vi gärna och villigt ur hans hand allt, hvad
han sänder oss. Äfven om vi icke förstå det och
lida mycket under det, så vet han, hvarför det måste
så vara, och han menar väl med oss. Hittills hafva
vi ju ännu alltjämt erfarit detta, och därför tvifla
vi icke utan säga med trohjärtad tillförsikt: Gud
vare lofvad för allt! Vi böja vårt förstånd och våra
önskningar under hans hand, och vi uthärda gladt
smarta, ensamhet och bekymmer, ty det är hans
vilja.
Så snart vi en gång för alla af uppriktigt
hjärta och med uppriktig vilja lagt utgången i hans
hand, stå vi förtröstansfullt höjda öfver både
fruktan och tvifvel. I det lugnl och den visshet, som
följer af denna samklang med Fadern, starkes tron
och ’den säger: jag vet, att ’du icke alltid vill hvad
du kan, emedan du ofta af omsorg om oss icke kan
göra hvad du skulle vilja för att glädja oss, men om
det är möjligt, så gånge denna kalk ifrån mig, dock
icke såsom jag vill, utan såsom du vill.
I och med detta har ’den olycka, som hotar att
drabba oss, redan blifvit till en besötelse af Gud,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
