Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - En kortfattad öfversigt af fäktkonsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 FÄKTNING
Äfven i stötar och parader finnas olikheter, i synnerhet vid de senare.
Förutom våra fyra, qvart, ters, qvint, sekund, upptager den franska skolan
äfven prim, sixte, sept och octavparaden, samt skiljer mellan den höga och
låga qvartparaden, hvilken senare kallas quinte. Dessutom göras de franska
paraderna korta och skarpa och alltid i förening med ögonblicklig ripost.
Detta är i största korthet de hufvudsakligaste olikheterna mellan de båda
skolorna hvad sjelfva fäktningen beträffar; men den svenska värjfäktaren
iakttager äfven en annan olikhet vid första inträdet i en fransk fäktsal, näm-
ligen i andan och lynnet vid fäktningen, till en del beroende af nationalka-
rakteren och landets traditioner, hvilka tillstädja, eller åtminstone tolerera
duellen. Nekas kan ej att lynnet i den franska värjfäktningen är mera kri-
giskt och eldigt än hos oss, der det gymnastiskt uppfostrande elementet
trycker sin prägel på densamma samt gör den något bunden. Om således
fransmännen hafva att lära af oss i den rationela riktningen, hafva äfven
vi ej så litet att lära af dem i verklig fäktareanda, snabbhet och finess.
Fransmännens största fel är att de endast öfva ena handen.
Då jag vid ett besök i arméns fäktskola i Joinville-le-Pont frågade der-
varande lärare om orsaken till denna ensidighet, anfördes det något svaga
skälet: »att fäktningens svåra konst kräfver så mycket arbete och så mycken
ansträngning att man ej har råd att slösa bort något deraf på den andra
handen, då tiden ändå icke räcker-till att få ena handen riktigt skicklig.» Det
är alltså färdigheten som härvid är det förnämsta målet och icke den helso-
bringande och goda gymnastiska öfningen. Det är duellen, hvars möjlighet
såsom ett Damoklessvärd hänger öfver hvarje fäktande fransmans hufvud,
som visserligen ytterligare sporrar till fäktöfningarnes flitigare bedrifvande,
men också understundom leder dessa på afvägar. En blixtsnabb hastighet i
förening med träffsäkerhet är i franska fäktkonsten den eftersträfvade princi-
pen, för hvilken den i det fallet oupphunne Saint-George var idealet.
Armén bidrager i hög grad att uppehålla och befrämja fäktkonsten i
Frankrike. Flera af dess verldsberyktade fäktare, såsom Cordelois m. fl., hafva
utgått ur arméns led.
För fäktningen gäller detsamma som för all annan kroppslig färdighet,
att den i regeln måste grundläggas vid temligen unga år, om en högre
grad af färdighet skall vinnas. Från den synpunkten har svenska fäktkonsten
gjort en förlust genom den forna kadettskolans omorganisation. Från Karl-
berg utgingo fordom årligen flera unga officerare, hvilka under 4 å 5 års, man
kan säga, nästan dagliga fäktöfningar vid krigsskolan grundlade en god vapen-
färdighet, hvilken somliga af dem medförde till och ytterligare utvecklade vid
gymnastiska centralinstitutet. Den öfning, som under motsvarande år lemnas
ynglingarna vid våra elementarläroverk, är knappt nämnvärd vid sidan af
den som erhölls vid Karlberg. Verkligt goda fäktare äro hos oss sällsyntare
nu än förr, om än fäktningen på senare åren blifvit allmännare; men tid
och intresse upptages af så mycket annat i våra dagar, för att den äldre
redan utvuxne mannen frivilligt skulle underkasta sig det fleråriga, trägna arbete
i fäktkonstens tjenst, som är oungängligen nödvändigt för att blifva en god
fäktare; ett arbete som visserligen kan skänka honom ett visst kapital af
helsa och lefnadslust, men sällan någon direkt ekonomisk vinst.
Med afseende å undervisningsmetoden skilja vi oss ganska väsentligt från
den franska skolan, hvilken aldrig tillåter att en nybörjare sättes emot en
nybörjare, utan håller strängt på principen att eleven skall emottaga de första
grunderna i fäktning direkt från läraren eller instruktören, hvadan ledfäkt-
ning der aldrig förekommer, utan får den private betala dryga lärpenningar
för erhållandet af enskilda lektioner och vid militärskolan fins ett så stort
antal instruktörer att det kommer blott 2 elever på hvarje, eller 100 elever
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
