Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - En kortfattad öfversigt af fäktkonsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄR IUI TI Te ERP SKV Trine Dre N SÄTTA,
IE ag
EE ar
FÄKTNING a)
Under århundradenas lopp har en ganska rik fäktlitteratur uppstått och
af denna framgår att fäktkonsten, från början enkel och praktisk, blef allt
mer invecklad och sammansatt, för att nu återigen förenklas. Och Cordelois
säger i sitt berömda verk »Lecons d’armes»: »Vi skola försöka att frigöra
fäktkonsten från alla de öfverflödiga saker, hvarmed århundradena och en
del demonstrativa lärare belastat densamma samt återföra den till dess forna
sanna enkelhet.»
Sabelfäktningen, från att under en period hafva varit med värjfäktningen,
på grund af vapnens snarlikhet i form, temligen sammansmält, har nu
återigen framträdt såsom en särskild gren af fäktkonsten, hvilken till taktik,
- rörelseform och lynne, såväl som till vapnets beskaffenhet, är värjfäkt-
ningen temligen olik. ;
Värjfäktningen i våra dagar, för att icke säga under detta århundradet,
har, som sagdt, haft sin förnämsta hemvist i Frankrike; dess fäktlärare
hafva utbredt konsten öfver det öfriga Europa; men utanför dettas gränser
har den knappast kommit. Sålunda är det den franska skolan som blifvit
adopterad nästan öfver allt. Äfven hos oss har den legat till grund, ehuru
vi genom P. H. Ling hafva erhållit vår egen temligen sjelfständiga skola.
Denna skiljer sig från den franska förnämligast genom dess rationela karakter,
det vi öfva båda händerna lika, under det att alla andra nationer endast
fva den ena handen. Man har hos oss velat beskylla den franska skolan
att försumma ställningar och rörelseform, emedan konsten att träffa skulle
vara förnämsta målet. Väl sant, att af sådana fäktare, med endast duellen
till syfte, finnas många i Frankrike, i synnerhet bland publicister och depu-
terade; men det är dessas eget och icke den franska skolans fel; ty så väl
de privata fäktlärarne af anseende, som de vid arméns fäktskola, hålla strängt
på de skolan utmärkande formerna, hvilka de ej ens glömma vid den häfti-
saste »assaut».
En annan väsentlig skilnad mellan de svenska och franska skolorna är
gardställningen och utfallet. I den franska garden hvilar kroppstyngden
nära nog lika på båda benen, i den svenska deremot nästan helt och hållet
på det bakre. I den franska garden »engageras» alltid klingan medelst en
lätt tryckning, hvarigenom vägen på ena sidan alltid är stängd och på den
andra öppen, under det att vi i allmänhet haft för sed att lemna vägen lika
pen på båda sidor. Den främre armen är mera böjd, alltså vapnet mera
Ibakadraget i den franska än i den svenska garden. Denna, som är af
era defensiv natur än den franska, är både vackrare och säkrare; ty i den
svenska garden undandrages kroppen motståndarens vapen så mycket som
möjligt och eget vapen framskjutes, man är dessutom genom kroppstyngdens
öfverförande på bakre benet alltid beredd på reträtt, skulle försvaret nödvän-
diggöra detta:
Vid utfallet flyttas främre foten längre och öfverlifvet hålles mera upp-
rätt enligt franska skolan än enligt den svenska. Eller med andra ord, öfver-
lifvet hålles alldeles lodrätt med axlarne lika höga och främre foten flyttas
nära två fotlängder i det franska utfallet, men endast en i det svenska.
akre armens förande är härvid äfven olika; fransmännen sträcka den längs
efter bakre låret med handen på kant, då vi deremot sträcka den parallelt
med den främre armen med flatan af handen nedåt. Om än det svenska ut-
fallet är plastiskt vackrare, kan det franska, något modifieradt, vara prak-
tiskt riktigare. Genom något längre fotflyttning och något mera rest öfverlif
når man lika långt, men är bättre skyddad mot riposten samt återgår lättare
i gard, än med större fällning af bålen. Det svenska utfallet har, med un-
dantag af bakre armens förning, på sista tiden något närmat sig det franska,
arpå nästan alla våra skickligare fäktare äro lefvande bevis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
