Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Om värdet af fäktöfningar - Om hållning och skick på fäktsalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 FÄKTNING
såsom öfning, än sabelfäktningen, hvilken är våldsammare och passar bäst
för de oförvägna ungdomsåren.
Om vi ur denna synpunkt fortsätta att jemföra de båda vapnen med
hvarandra, så finna vi att sabelfäktningen blifver en starkare gymnastik för
nybörjaren än florettfäktningen. Och då det dessutom är ett kändt faktum,
att intresset hos nybörjaren står i omvändt förhållande till fäktkonstens svå-
righeter, så väljes i allmänhet heldre den lättlärdare sabelfäktningen än den
tålamodspröfvande florettfäktningen, såsom motionsgymnastik. Ett helt annat
förhållande inträder deremot då det är fråga om att utbilda verkliga fäktare
med färdighet. Sabelfäktningen alstrar måhända mera mod såsom fäktöfning,
ty den är farligare som sådan än värjfäktningen, hvaremot den senare är
farligare i striden, hvarpå kavallerifäktningarne under 1870—71 års krig lem-
nade bevis. De sabelhuggande -preussarne blefvo vid handgemänget i regeln
nedstötta af de med värja beväpnade fransmännen. Följden häraf blef att
florettfäktning numera ingår i den tyska kavalleristens utbildning, hvilket
äfven blifvit efterföljdt vid det svenska garnisonerade kavalleriet, för att så-
lunda lära ryttaren att mera använda stöten.
För det andra kan fäktningen betraktas såsom en på nationallynnet
grundad och detsamma tilltalande art af kämpalek, afsedd att underhålla
och uppmuntra sinnet för manlighet och ridderlighet. Afven i de land, der
duellen är förbjuden, bidrager fäktningen till väckande af hederskänsla, ty
äfven på fäktsalen böra hederns lagar skärpas och strängt tillämpas. Fäkt-
öfningar passa således synnerligen väl vid våra universitet och uppfostrings-
anstalter; ty manligheten kan möjligen undvara den högre lärdomen, men
lärdomen kan ej undvara manligheten.
För det tredje kan fäktningen ur fosterländsk synpunkt anses såsom en
vigtig beståndsdel i den manliga uppfostran i allmänhet, i hvilken en viss
grad af vapenfärdighet bör ingå, och t krigsbildningen i synnerhet. Detta så
mycket mer som denna, enligt nutida begrepp, icke får inskränkas till ett sär-
skildt krigarestånd, då ju hvarje frisk och välfrejdad man har personlig pligt
att försvara fosterlandet.
Slutligen några ord om hållning och skick på fäktsalen.
Fäktningens karakter är och bör vara ridderlig, hvarföre äfven umgänges-
tonen på en fäktsal bör erhålla en bestämd anstrykning deraf. Pojkaktighet
och sjelfsvåld måste bannlysas; det bör t. ex. ej tillåtas att floretterna an-
vändas som leksaker, eller att en afväpnad motståndares florett sparkas
undan, om än på skämt. En elev bör ej heller tillåtas. att innan lektionens
början i en slarfvig gardställning, på ett sjelfsvåldigt sätt, stöta mot en annan
elev — han bör aldrig fäkta på slarf. Efter slutad lektion bör han ej heller
tillåtas att kasta sitt vapen i ett hörn, utan bör han ordentligt återställa det-
samma på anvisad plats. Såsom exempel på de utländska skolornas upp-
fattning i denna fråga, må anföras några af de regler med gammaldags tycke,
som af Girard, Martin m. fl. skriftställare från förra århundradet uppstäldes,
att i en fäktsal iakttagas:
Man bör aldrig svära i en fäktsal.
Man får aldrig tillåta sig att tala illa om annan person i en fäktsal.
Man bör aldrig uttala grofheter i en fäktsal.
Olämpligt skämt, som kan hafva ledsamma följder, bör undvikas.
Man bör icke härma eller göra sig löjlig öfver andras sätt att fäkta.
Det är förbjudet att röka eller dricka annat än vatten i en fäktsal.
SEEM re SAST
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
