Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Allmänna begrepp och grundrörelser - Stridsarmens sträckning - Utfallet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRJFÄKTNING 48
hörjan utan vapen. Det är nämligen af vigt, att: eleven redan från början
tillhålles att föra bakre armen, vid dess sträckning och böjning, i axlarnes
lodplan.
Utfallet.
28. Med ett utfall förstås den kroppens utsträckning i förening med
framåtfällning, hvarigenom fäktaren, från den plats der han står, gifver åt
j 7 stöten den största möjliga längd och kraft, i det mest möjligt skyddade läge.
i > Utfallets grundprincip är samling, riktning, fart och kraft koncentrerade i
b den raka linien.
; ; Kom.-ord: Prim fallut — ett! Armen sträckes och vapnet riktas enligt ofvan-
b stående, ögonblicket före utfallet; kroppen framföres hastigt och det bakre benet
4 med foten fast i marken sträckes kraftigt och bidrager att gifva ökad fart
Lo åt utfallet; främre foten lyftes obetydligt från marken, framflyttas en fotlängd
; RR rakt fram och nedsättes med hela fotsulan platt i marken, så att båda hä-
; | larne bibehållas i anfallslinien; främre knäet skall nu stå rätt fram och midt
cd öfver, tåspetsen och underhbenet icke fullt parallelt med det bakre, sträckta
å |
1 4
Xx
É
t
>
r
e
S EN
e XN
; Fig. 44. Den svenska utfallsställningen.
| benet; öfverlifvet med främre axeln väl framskjuten och bakre effacerad skall
j 0 Vara så mycket framåtfäldt, att det ej kommer alldeles i linie med bakre
1 benet, d. v. s. något rest; bakre armen sträckes rätt bakåt i samma ögon-
: blick, som främre foten flyttas, i det handen omvrides så att flatsidan med
4 ; X sträckta fingrar kommer nedåt, och bakre armen kommer i samma linie eller
oo blifver parallel med den främre; denna har bibehållit sin sträckta ställning,
ä utan att handen fått sjunka, så att ansigtet skyddas deraf; hufvudet hålles
R högt och framåtvridet med blicken riktad på värjspetsen. - Båda hälarne,
å främre knäet, axlarne, armarne och vapnet skola fortfarande vara i samma
| lodplan (anfallsplanet). (Fig. 44.)
29. De vanligaste felen vid utfallet äro: Att stridsarmen sträckes ofullständigt
d eller för sent; att bakre benet ej sträckes fullständigt och med kraft; att
; bakre foten ej bibehålles fast i marken, utan antingen lyftes hälen eller
yttre kanten af foten, eller åker denna; att främre; axeln sänkes och dermed
ven handen, hvarigenom man blottar sig, samt att främre axeln ej framskjutes
räckligt; att hufvudet köres ned eller kastas bakåt; att bakre armen ej
öres i axlarnes plan, utan åt sidan, hvilket rubbar axlarne och gör stöten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
