Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Allmänna begrepp och grundrörelser - Återtagande af gardställning efter utfall - Frammarsch med utfall - Bakåtutfall och reträttutfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 VÄRJFÄKTNING
framsträckt spets ränner en ifrig motståndare, som förföljer, innan vägen är
klar, lätt upp-sig. I alla händelser är man säkrare skyddad på detta sätt, än
om man böjer armen och och drager spetsen tillbaka. Man skall hålla strängt
på denna lära och göra den till föremål för särskild öfning genom att i
början gå i gard med sträckning och sedan böja armen. :
34. Till föremål för särskild öfning kan äfven upptagas, att ögonblick-
ligen gå i gard efter utfallet, dels för att lära eleven att beherska utfallet och
ej förlöpa sig, dels att inöfva till uppfattning och utförande den vigtiga regeln
att icke ett ögonblick längre än nödigt är stanna i utfallet. Denna öfning
bör dock ej förekomma förr, än den riktiga formen och nödig färdighet 1
utfallet vunnits. Man kan då kommendera: Fallut och i gard — ett två!
Frammarsch och utfall.
35. Utfall i förening med föregående marsch blifver under fri kontrafäkt-
ning, då motståndarne i regeln befinna sig utom gardafstånd från hvarandra, lika
vanligt, om icke vanligare än utfall från stället, hvarföre dessa utfall böra
flitigt öfvas, så att rörlighet och kroppsherravälde vinnes i förening med
hastighet.
Utfallet kan förenas med två slag af marscher, rättningsmarsch och
enkelmarsch, deremot aldrig med helmarsch, hvilken senare förflyttning bör
betraktas såsom ett sjelfständigt anfallssätt utan utfall, ehuru äfven detta
på värja blifver dåligt och farligt för att icke säga omöjligt, om man har
en vaken och skicklig motståndare.
36. Rättningsmarsch och utfall. Kom.-ord: Rättning framåt prim fallut —
ett två! I första tempot göres rättningsmarschen och sträckningen, i andra ut-
fallet. I början öfvas denna rörelse med afdelningsräkning, då rättnings-
marsch och sträckning göres på ett! och utfallet på två! Detta sätt att an-
falla blir det säkraste, ehuru det, om man räknar rättningsmarschen för två
tempo, kommer att utföras i tre, hvarjemte det blifver liksom ett litet uppe-
håll mellan marschen” och utfallet.
37. Enkelmarsch och utfall. Kom.-ord: Framåt. prim fallut — ett två! I
första tempot flyttas bakre foten till den främre, såsom vid vanlig enkel-
marsch och sträckning göres, i andra tempot framflyttas frärre foten tre
fotlängder och utfall göres. Det sista tempot blir således en sammanslagning
af sista steget i marschen och utfallet. I början öfvas denna rörelse med
afdelningsräkning. Ehuru ej så säkert, hvad skyddet beträffar, som rättnings-
marsch och utfall, är dock enkelmarsch och utfall det hastigaste och krafti-
gaste, emedan det göres i endast två tempo, som flyta i hvarandra och der
det sista liksom framtvingas af det första. I förening med angrepp på vapnet
eller i regeln, då man ej riskerar tempostöt, är detta anfallssätt fördelaktigast.
Finger med bakre foten kan afpassas från en till två fotlängder efter be-
ofvet.
Bakåtutfall och reträttutfall.
TG 38. Utfall bakåt användes, då motståndarne kommit hvarandra så nära in
» på lifvet, att ett vanligt utfall icke kan användas. Har man kommit hvarandra
obetydligt innanför gardafstånd, är det tillfyllest att endast göra bakåtutfall;
hafva deremot parerplåtarna kommit i beröring med hvarandra, måste man
kasta sig undan med - en marsch i förening med bakåtutfall, hvilket senare
kallas reträttutfall.
39. Bakåtutfall. "Kom.-ord: Bakåt prim fallut — ett! Främre armen sträc -
kes, kroppen framföres och främre knäet, som öfvertager kroppstyngden, böjes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
