Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Allmänna begrepp och grundrörelser - Bakåtutfall och reträttutfall - Volter och utfall ur linien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRJFÄKTNING 7
utan att foten flyttas, allt i öfverensstämmelse med reglerna för utfallet;
samtidigt härmed flyttas bakre foten en fotlängd bakåt, i det att benet fullt
sträckes och utfallställning intages. I— gard! Gardställning intages genom
främre fotens flyttning, på vanligt sätt.
40... Reträttutfoll. Kom.-ord. Tillbaka, bakåt prim fallut — ett två!
Främre: armen sträckes, främre foten flyttas: en till två. fotlängder bakåt och
emottager kroppstyngdeny i det öfverlifvet framföres och främre knäet höjes;
bakre foten flyttas omedelbart derpå rätt bakåt och nedsättes på utfallsafstånd,
i det bakre benet sträckes.. I— gard! Gardställning intåges genom främre
fotens: flyttning. .
Reträttutfall: göras helst i förening med enkelmarsch, ej gerna i förening
med rättningsmarsch, emedan det förra går snabbare,endast i två tempo, och
samma försigtighetsskäl som vid frammarsch och utfall ej här förefinnas.
44. Från utfollställning kan ett förnyadt utfall i förening. med .enkelmarsch
göras, så väl framdt som tillbaka, efter’ enahanda grunder som: ofvanstående
och hvarvid kommandoorden blifva desamma. Under inöfvandet iakttages,
att bakre armen vid första fotflyttningen intager samma ställning som i gar-
den för att vid den andra återtaga sin sträckta ställning såsom vid utfallet.
Då rörelsen går så hastigt, som den skall gå vid fri fäktning, medhinnes
emellertid knappast denna rörelse med bakre armen, hvarföre man då får
nöja sig med att endast markera densamma. Denna anfallsrörelse göres
framåt, då motståndaren löper undan, och tillbaka, då han tränger på.
Volter och utfall ur linien.
42. Förutom de förflyttningar, hvilka här ofvan blifvit genomgångna och
hvilka äro de, som egentligen tillhöra värjfäktningen, finns det äfven »rörelser
ur linien», volter och utfall ur linien. Dessa äro såsom direkta anfallsrörel-
ser lika dåliga i värjfäktning, som de äro förträffliga i sabelfäktning. Det
strider till. en viss grad mot värjans koncentriska natur attröra sig på annan
väg än den raka, som leder kortaste vägen till målet. Direkta anfall med
utfall ur linien kunna således betraktas såsom oanvändbara i värjfäktning;
utåt fallut, emedan man då ej når så långt som vid ett vanligt utfall, hvar-
jemte stöten blir svagare; inåt fallut, emedan rörelsen blir tung och utfalls-
ställningen jemförelsevis osäker; i båda fallen blir det svårare att gå tillbaka
för riposten än efter ett vanligt. utfall. Volterna äro likaledes oanvändbara
såsom direkta anfallsrörelser, emedan man ej når fram med stöten.
Det är emellertid: under. ett förhållande, som volter och utfall ur linien
kunna användas, och det är i förening med tempoanfall, då motståndaren
rusar på; man kan då kasta sig åt sidan för häns spets, med en volt och
tempostöt, eller utfall: ur linien’ med tempostöt. På grund häraf och för full-
ständighetens: skull skola vi äfven i korthet redogöra för dessa förflyttnings-
rörelser:
Med: afseende å benämningen »utåt» och >»inåt> har tvist derom uppstått.
I’ forna tider hette det öfver allt i svensk fäktning att inåt är att anfalla
fiendens innersida och utåt hans yttersida; nu heter det, sedam ett tjugutal
af. år, att inåt är att flytta sig. åt egen bröstsida och utåt åt egen ryggsida.
Sjelfva Benämningen spelar ingen roll; bådadera kunna’ hafva skäl för Sig,
och vi skola ej yttra: oss om; hvilketdera. som är riktigast, utan bibehålla
den benämning, som nu under flera generationer blifvit inöfvad: vid Gymna-
stiska centralinstitutet, så vålla. vi intet hufvudbry. Utåt blir således, då
man faller ut: eller flyttar sig åt egen ryggsida, och inåt, då man faller ut eller
flyttar sig åt egen. bröstsida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
