Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Allmänna begrepp och grundrörelser - Känning af klingan samt gardläge och engagement
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 VÄRJFÄKTNING
i gard. Man skall alltid söka att-engagera motståndarens svaga med egen
starka.
Skilnaden mellan ett engagement och sträng gard består deri, atti förra
E fallet har man till mål att binda och beherska mot-
ståndarens klinga, i senare fallet att genom inskrän-
kande af motståndarens anfallsvägar förskaffa sig
säkrare försvar. Under det att det stränga gardläget
är en fast försvarsställning, som man envist för-
söker att bibehålla, äro deremot engagementerna
vexlande lägen efter omständigheterna, och de kunna
förenas med så väl anfall som försvar.
Man engagerar qgvarten, då man tager känning
af motståndarens klinga på inre sidan i höga linien
och dervid för handen inåt till venster (h.), med
bibehållande af spetsen mot motståndarens öga,
Värjan och armen - bilda härvid en trubbig vinkel;
med handen vid vinkelns spets (fig. 49).
Man engagerar tersen, då man tager känning
af motståndarens klinga på yttre sidan i höga linien
och dervid för handen utåt till höger (v.), med bibe-
hållande af spetsen mot motståndarens öga. Värjan
och armen bilda äfven härvid någon vinkel till
hvarandra, ehuru mindre än vid qvartengamentet.
Handen kan härvid vändas i tersläge eller bibe-
hållas i primläge, hvilket
senaste är det riktigaste
(fig. 50).
Pig. Sö Qvartengagement. Man engagerar qgvinten,
äng dvartgard: då man tager känning af
; motståndarens klinga på
den inre sidan i låga linien och dervid för handen
inåt till venster (h.), med spetsen riktad mot anfalls-
punkten, under motståndarens arm. j
Man engagerar sekunden, då man tager känning
af motståndarens klinga på yttre sidan i låga linien
och dervid för handen utåt till höger (v.), med spet-
sen riktad mot anfallspunkten, under motståndarens
arm. :Handen kan härvid vändas i sekund eller
hållas supinerad.
Att taga engagement kallas äfven att betäcka
sig på den sida man har tagit gradläget.
60. Engagementerna tjena till: 1:0) att förändra
klingans läge från ena sidan till den andra; 2:0) att,
då man rycker fram, till undvikande af öfverraskning,
binda motståndarens klinga; 3:0) att försöka sin
motståndare, d. v. s. iakttaga hans sätt att svara
på flyttningar från ena sidan till den andra och att
dervid öfverraska honom genom att använda enga-
gementet såsom- fint; 4:0) att dermed inbjuda mot- tig. 50. -Tersengagement.
ståndaren till anfall samt parera och ripostera. SARI Tar syre:
61. Olika sätt att engagera. Det gifves egent-
ligen tre sätt att engagera: 1:0) ett enkelt engagement på samma sida man
ligger i gard; 2:0) ett enkelt engagement på motsatta sidan; 3:0) ett dubbelt
engagement, Eller om man sammanslår de båda första, så kan man indela
FRE ee
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
