Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Paraderna - Inledning - Om parader i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 VÄRJFÄKTNING
Den ena auktoriteten säger, att paraden är vigtigast, svårast att inlära och
utföra m. m., den andre deremot säger; »utan anfall ingen parad>, alltså
bör anfallets inöfvande föregå försvarets. 2
Det är ju naturligt, att utan anfall blifver ingen strid, alltså ej heller
någon parad, men min mening är, att försvaret icke blott är vigtigast och
svårast samt kräfver mycket arbete och öfning, utan ock att de första
grunderna i paraderna böra inläras, innan någon fäktöfning kan ifrågakomma.
Ett grundligt studium af paraderna gifver lugn och trygghetskänsla samt ökad
styrka åt eget anfall. Ått lyckas i anfallet är stridens mål, att parera
är dock fäktningens första lag. Alltså böra paradernas inlärande följa
omedelbart på den första instötningsöfningen, eller, såsom den här kallas,
utfallsstöten, samt tillhöra de inledande öfningarne på ett led. Det vill m.
a. o. säga, att paraderna böra först till deras form och principer inläras en-
skildt, utan motståndare, mycket noga, innan de få användas till stötar.
Härigenom vinner man både tid och form samt förekommer fels inlärande,
hvilket lätt inträffar då. första begreppet i paraden inläres samtidigt med af-
värjandet af en stöt. För att reda detta begrepp är emellertid vigtigt att
äfven då paraden först öfvas, utan motståndare, visa eller markera den stöt,
för hvilken paraden skall användas, m. a. o. hvilken väg eller linie som
stänges af den eller den paraden.
Frågan, om det är den försvarande eller den anfallande, som bestämmer
anfallssättet eller vapenrörelsernas form och sammansättning, har blifvit olika
besvarad. Visserligen är det den anfallande, som har initiativet; men ingen
fäktare kan gå i gard med ett på förhand uppgjordt program för anfallet;
han kan visserligen hafva sina favoritstötar, beräknade att användas vid
första och bästa tillfälle; men han måste dock alltid taga sin motståndares
vilja med i räkningen; och denna kan korsa alla hans planer och tvinga
honom att följa helt andra än de först uppgjorda. Den, som är öfverlägset
skicklig i paraden, kan nära nog bestämma, för att icke säga framtvinga,
vissa anfallssätt. Man stänger t. ex. vägen på alla båll, utom på ett, och
visar tydligt, hvilken parad man ämnar använda på detta, eller man lägger
sig i sträckning och hotar med spetsen; då återstår ej så mycket att välja
på. Den anfallande måste till en viss grad vexla med sina anfall efter som
den parerande bjuder. Det beror mest på den parerande, om fäktningen får
en vacker och harmonisk karakter eller en oskön och frånstötande; om den
inskränker sig till några få stötar eller blifver ett vexlande spel.
Anfall och försvar äro emellertid med hvarandra så innerligt förbundna
och af hvarandra så nära beroende, att det är nästan omöjligt att afhandla
det ena, utan att äfven beröra det andra. Derföre skola vi längre fram, då
kapitlet anfall och försvar afhandlas, tala om båda dessa stridsmoment sam-
tidigt. Deremot blifver det nödvändigt vid behandlandet af fäktkonstens
första grunder att tala om hvar sak för sig samt vid det rent formella inöf-
vandet likaledes gå mera i detalj.
Parader i allmänhet.
71. En parad eller afböjning kallas den rörelse med eget vapen, hvarige-
nom man afvisar en stöt, som riktas mot egen kropp.
. Alla parader skola utföras så, att egen klingas starka verkar på mot-
ståndarens svaga, vare sig mot stötar på inre eller yttre sidan, i den höga
eller låga linien. ;
Spetsen skall bibehållas i linien vid alla parader så väl de höga som
de låga samt riktas i förra fallet mot motståndarens öga, i senare mot an-
fallspunkten under motståndarers arm. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
