Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Om angreppet på vapnet - Flankonnad och croisad (omkringgång)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 VÄRJFÄKTNING
spiralformigt omkring öfverifrån och under motståndarens fäste samt derpå
sträcka armen, rikta spetsen, falla ut och stöta under motståndarens arm,
utan att släppa hans klinga, som hålles bunden”hela tiden och hvars spets
nu tryckes nedåt; rörelsen börjar med mjuk och smidig handled, men afslu-
tas med stark och oböjlig (fig. 66). Gardställning återtages derpå hastigt.
Kom-.ord:. Flankonnera fallut — ett! Vid första inlärandet öfvas rörel-
sen i afdelningar på kom. orden: Flankonnera sträck — ett! ’ Fallut — två!
I-— gard! ;
Det svenska kommandoordet är: Omkring fallut — ett! eller Omkring
och sträck — ett! Fallut — två!
118. Croisad från den inre höga linien till den yttre låga användes och verk:
ställes efter liknande grunder som flankonnaden i samma linie med den
skilnad, att handen i rörelsens början vändes ned, så att klingan, då spetsen
riktas, kommer i sekundläge, hvarefter utfallet och stöten göres med sekundstöt.
Kom.-ord: Croisera fallut — ett! eller Croisera sträck — ett! Fallut
— två!
I regeln kan den vanliga flankonnaden från inre sidan göra samma tjenst
som croisaden, hvarföre den senare, tyckes det, skulle kunna uteslutas från
fäktrörelserna; men croisaden blir smidigare och mjukare samt erbjuder ge-
nom handens ställning bättre skydd och hastigare mötning af riposten, så
väl med sekund som ’tersparad. Den bör alltså öfvas, och svårare bör
den ju ej heller vara, då sekundstötar såsom riposter mycket förekomma.
Någon svensk benämning för croisad har ej funnits, men i konseqvens
med benämningen af sekundstöten, lågstöt, kan på svenska kommenderas:
Omkring lågstöt fallut — ett! eller Omkring lågsträck — ett! Fallut — två!
119. Flankonnad (omkringgång) från den låga linien till den höga användes från
de låga gardlägena på inre eller yttre sidan eller efter verkstäld låg parad
på motståndarens fint eller utfall, i senare fallet såsom ripost, i båda fallen
i förening med utfall. Det är i synnerhet från den inre låga linien som
denna flankonnad till den yttre höga är användbar; deremot är den ej så god
från yttre låga till den inre höga linien, der är den t. o. m. dålig, för att
icke säga oanvändbar. Den verkställes sålunda: Det svaga af motståndarens
klinga tages med egen klingas starka och föres smidigt uppåt, genom att med
egen spets gå spiralformigt omkring underifrån och öfver motståndarens fäste
samt derpå sträcka armen, rikta spetsen, falla ut och stöta öfver motstän-
" darens fäste, utan att släppa hans klinga, som hålles bunden hela tiden och
hvars spets nu tvingas uppåt; rörelsen börjar med mjuk och smidig handled-
men afslutas med stark och oböjlig. Gardställning återtages derpå hastigt,
Detta slag af flankonnad är egentligen blott en fortsättning af det först-
nämnda och kan således utföras, i fall man stannat i sträckningen efter en
flankonnad från den höga linien till den låga. Efter qvintparad kan som
sagdt detta slag af flankonnad vara synnerligen utmärkt, i synnerhet om den
göres i form af ripost med utfall, under det motståndaren går i gard; den
blir då mycket svår att parera.
Genom att sammanslå dessa båda flankonnader till en fortlöpande rö-
relse, uppstå flankonnaderna i den höga linien. Dessa senare användes som
sagdt rätt mycket i den äldre svenska fäktskolan samt: förekommo på 60-
talet såsom en väl inöfvad angreppsform. På senare åren hafva de bort-
fallit ur öfningarne, men det oaktadt förekommit vid den fria fäktningen, der-
före att de så att säga gifvit sig sjelfva. Deras värde är emellertid tvifvel-
aktigt. I den franska skolan inrangeras dessa flankonnader i den allmänna
gruppen af »liements».
120. Flankonnad (omkringgång) iden höga linien användes, när motståndaren
ligger med något låg spets, utan att ligga i sträckt gard, d. v. s. med handen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
