Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Om angreppet på vapnet - Flankonnad och croisad (omkringgång) - Coulé (glidning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRJFÅKTNING : 75
i vanligt gardläge, och.verkställes från inte och yttre sidan sålunda: Det svaga
af "motståndarens” klinga tages med egen starka och föres i en cirkel, i det
egen spets går cirkelformigt ett hvarf omkring motståndarens:fäste samt åter-
föres i samma läge öfver hans fäste, hvarifrån den utgått, då armen sträckes,
spetsen riktas, utfallet verkställes och stöten göres: öfver fästet, utan att möt-
ståndarens klinga släppes; devna hålles bunden hela tiden och dess spets
tvingas nu uppåt. Gardställning återtages derpå hastigt.
Kommandoorden för de båda senare slagen af flankonnader äro de sam-
sta som vid det förstnämda, hvaremot. flankonnadens form betingas af.mot-
måndarens läge. ; :
Detta "slag af flankonnader har sin bästa användning såsom finter med
derpå följande stöt. Man skulle för denna rörelse kunna använda ett-annat
uttyck än -flankonnad för att sålunda skilja den från de vanliga flankonna-
derna och kalla den för ett liement (bindstöt). Rörelsen har karakteren af
att liera, binda, och kom. ordet skulle då blifva: Liera falut — ett! På
svenska: Bindstöt fallut — ett! ;
121. Flankonnad (omkringgång) i den låga linien användes, när motståndaren
ligger i sträckt gard i den låga linien, eller efter en verkstäld. låg parad. på
motståndarens fint Den verkställes från inre eller yttre sidan, med uppvänd
hand sålunda: Det svaga af motståndarens klinga tages med egen starka och
föres i en cirkel, i det egen spets går spiralformigt ett hvarf omkring mot-
ståndarens fäste och återföres under hans fäste i samma läge, hvarpå armen
sträckes, spetsen riktas, utfallet verkställes och stöten göres under motstån-
darens fäste och arm, utan att släppa hans klinga, som hålles bunden hela
tiden och hvars spets nu tryckes nedåt. Gardställning återtages derpå
hastigt.
Kömmandoorden äro desamma som vid flankonnader från. den höga till
den låga linien. Rörelsens sista hälft blir äfven alldeles densamma sorn vid
dessa flankonnader; det är blott läget, hvarifrån den utgår, som är ett annat,
d. v. s. från den låga i st. f. den höga linien. De äro således att betrakta
såsom en sammanslagning af flankonnad från lågt till högt och högt till
. lågt. Mot en motståndare, som ligger sträck i den låga linien och i allmänhet
försöker låga tempostötar, äro dessa flankonnader användbara. Liksom flan-
konnaden i den höga linien kan denna benämnas ett liement (bindstöt).
Coulé (glidning).
122. Couléer innebära äfvenledes ett svagt angrepp på vapnet i förening
med en rak stöt. Af alla angrepp på vapnet äro couléerna de svagaste. De
kunna det oaktadt hänföras till de enkla stötarne af samma skäl som flan-
konnaderna samt utgöra. en förening af det medelbara och omedelbara enkla
angreppet. : : 5
En coulé är en glidning, i förening med en lätt tryckning, från ’spets
till spets, hvarvid man så öfverraskande som möjligt och med största smidig-
het tager det svaga af motståndarens klinga samt gifver en rak stöt. Den
raka stöten såsom fint har man äfven kallat för coulé, emedan denna fint
göres, utan att klingorna skiljas, oftast med en lindring glidning utefter mot-
ståndarens klinga. Eg
I den äldre svenska skolan, på 30- och 40-talen, användes couléer irik-
lig mängd och med olika sammansättningar af stötar och marscher, ofta så-
som fint i förening med marsch och derpå följande utfall. Den vanliga re-
geln. var då att ej göra coulé på den sida man låg i gard, utan degagera
och. coulera. Då öfvades couléer så väl i de höga som i de låga gardlägena:
Derigenom uppstodo fyra couléer, nämligen qvart-, ters-, qvint- och sekund-coulé
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
