Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Om angreppet på vapnet - Forçad (tryckning) - Battut (strykning, slag)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 VÄRJFÄKTNING
örden. Detta så mycket hellre som verkan ’af denna vapenrörelse är slägt
med det andra våldsammare angreppet med vapnet, nämligen briséen, som be-
nämnes på svenska »bryt ut» eller »bryt in». Forgaden skulle då alltid heta
»bryt igenom» emedan den ej förändrar linie såsom briséen. "= &
: 198. "En forgad (tryckning eller genombrytning) i den höga linien (’ qvart- och
tersforgad) användes, när motståndaren ligger i sträckt gard eller på annat sätt
hotar med sin spets, eller om han gör svaga mötande qvart- och tersparader,
den verkställes i regeln på samma sida man ligger, sälunda: Utan att skilja
klingorna från hvarandra, uppvinklas armen något, hvarvid det svaga af
motståndarens klinga tages med egen starka, och i det man med starktryck-
ning hastigt glider längs efter hans klinga, föres motståndarens spets utanför
egen anfallstafla, i-det armen hastigt sträckes, spetsen riktas, utfallet göres
och stöten -verkställes öfver fästet. Gardställning återtages. derpå hastigt:
Handen hålles i qvartläge, då forgaden göres på inre sidan, men vändes i
ters, då den göres på yttre sidan. Vid första afdelningen i tersforgaden vän-
des alltid handen i tersläge; men sjelfva stöten kan göras så väl med upp-
vänd som med nedvänd hand.
Kom-.ord: Forcera qvart (ters) och fallut — ett!. Vid första inöfvandet
göres rörelsen i afdelningar på kom. orden: Forcera qvart (ters) — ett! Fallut
””fvå! På ett vinklas armen upp och vapnet föres undan; på två sträckes
armen och den forcerade utfallsstöten göres.
Det svenska kommandoordet är: Tryck inåt (utåt) fallut — ett! eller
Tryck inåt (utåt) — ett! Fallut — två! eller Bryt igenom fallut — ett!
129. Forgaden i den låga linien (qvint- och sekundforgad) användes, när mot-
ståndaren ligger med hög hand i central gard och med spetsen riktad något
under anfallspunkten, eller om han gör svaga mötande qvint- och sekund-
parader. Den verkställes och kommenderas efter samma grunder som i
den höga linien. Forgaden i den låga linien är mycket svårare, i synnerhet
på yttre sidan, än i den höga linien.
130. Forcaden kan äfven användas mot en klinga som engagerat gard-
läget, d. v. s. på den sida motståndaren ligger betäckt. Synnerligen använd-
bar blir forgaden mot svaga parader, hvarvid armens uppvinkling och ut-
sträckning skall göras med styrka och hastighet: Den blir då företrädesvis
mycket -god såsom efterstöt.
131. Ehuru couléerna lämpa sig bättre för anfall med marscher än for-
caderna, kunna dock äfven dessa fördelaktigt utföras i förening med enkel-
marsch i st. f. med utfall; kommandoordet härför blifver: Framåt forcera
och" stöt — ett, två! "Man forcerar då alltid på den sida man ligger, hvadan
namnet qvart, ters, qvint eller sekund kan uteslutas.
Battut (strykning, slag).
132. En battut är ett mer eller mindre starkt slag antingen längs efter
motståndarens klinga från spets till spets, för att derigenom föra undan den-
samma och bereda blotta för en rak stöt eller mot hans klinga för att oroa
honom och rubba hans gardläge för en stöt på andra sidan.
Battuter äro användbara, då motståndaren hotar med sin spets och man
alltså riskerar sträckning, eller då finter visat sig overksamma eller farliga,
eller m. a. o., då motståndaren ligger i så stväng gard eller så betäckt, att
man icke utan att blotta sig sjelf och riskera tempostöt kan göra ett omedel-
bart anfall. 5
. . Battuterna kunna således tjena till att bereda blotta på samma sida man
ligger i gard, eller att framkalla en parad på denna sida och blotta på den
andra; i förra fallet får den göras kraftigare och längre, »från spets till spets»;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
