Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Om angreppet på vapnet - Battut (strykning, slag)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRJFÄKTNING 79:
i senare fallet kan ett lätt slag af egen starka mot motståndarens svaga vara:
till fyllest. I förra fallet förenas battuten vanligen med en rak stöt på sam-,
ma sida; i senare är den en fint, för en stöt på andra sidan. Battuterna
äro de bästa och användbaraste af alla angrepp på vapnet; det kan gifvas
en ganska rik vexling deråt, jemte många sammansättningar. ;
133. Med afseende å formen i battuterna kunna de, liksom paraderna,
indelas i långa och korta. 2
En lång battut, som är den vanligaste och hittills nästan allena förekom-
mande i den svenska skolan, går »från spets till spets», d. v. s. börjar. med
egen starka vid motståndarens svaga, går utefter hans klinga och slutar med
egen svaga vid motståndarens starka samt stannar i qvartparad. g
En kort battut, som ofta förekommer under fri fäktning, såsom fint, vare
sig den blifvit särskildt inöfvad eller icke, tillhör egentligen den franska sko-
lan, der detta slag, af battut numera är förherskande. Den skulle äfven, lik-
som den korta paraden, kunna kallas en torr battut. Den korta battuten
består af ett mer eller mindre lätt slag med egen starka mot motståndarens
svaga, för ätt genast derpå släppa klingan, antingen för att ögonblickligen
återkomma, eller för ’att begagna den häraf framkallade blottan till stöt.
. Den korta battuten har den fördelen, att man mera beherskar egen klinga
och ej riskerår ”afväpning, om motståndaren viker undan, samt att man är
förr färdig till stöt eller parad. Den kan äfven kallas för låtsad battut;
den användes mycket af skickliga fäktare. Denna lilla rörelse är i regeln
af en oemotståndlig verkan: den oroar alltid motståndaren och det är detta
man vill. ;
Mycket - våldsamma battuter äro ej att rekommendera, dels emedan rö-
relsen blir för grof och fäktningen tröttsam, dels, och fast mer, emedan mot-
ståndaren genom att undvika battuten har ett ypperligt tillfälle till tempo-
anfall; hvarjemte man härvid lätteligen, då man ej erhåller det beräknade
svaret i klingans mötande, kan afväpna sig sjelf. En kraftig battut på yttre
sidan kan lätteligen medföra en afväpning af motståndaren.
134. Battuter kunna göras i alla gardlägen, såväli de höga som i de låga.
De äro qvart- och tersbattut i den höga linien samt qvint- och sekundbattut
i den låga. I detta hänseende gäller för battuterna detsamma som för de
öfriga ofvan afhandlade angreppen på vapnet, att de göras fördelaktigast och
användas mest i den höga linien. Såsom parad mot ripost göras de emel-
lertid.. lika fördelaktigt i alla fyra linierna. Battuten, så väl den höga som
den låga, är utmärkt vid dubbelanfall, då första riposten pareras, hvarigenom
blotta .beredes för det andra utfallet.
135. "Med afseende å angreppssidorna kunna battuterna indelas i battuter
på samma sida och på motsatt sida; de förra kunna vara enkla eller dubbla.
Battuternå på samma sida göras i så väl den höga som den låga linien; de.
på motsatt sida i den höga. 3 5
136. En qvart- eller tersbattut (strykning inåt eller utdt) användes, då mot-
ståndaren ligger i sträng gard eller hotar med sin spets, och verkställes på
samma sida .man ligger sålunda: Med en smidig handledsrörelse upplyftes
klingan, så att egen starka kommer i höjd med motståndarens svaga (fig. 68
a och 69 a), derpå gifves, medelst en kraftig, men mjuk handleds- och finger-
rörelse, ett slag eller en strykning längs efter motståndarens klinga i sido-
riktning, med obetydlig dragning nedåt, tills egen svaga stannar vid mot-
ståndarens starka; handen föres samtidigt så mycket åt sidan och spetsen.
riktas mot ögat, så att eget vapen vid rörelsens afslutande stannar i qvart-
eller tersparad’ (fig. 68 b och 69 b); derpå sträckes armen, spetsen riktas;
och utfallet göres. Gardställning återtages genast. Vid tersbattuten omvrides
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
