- Project Runeberg -  Värjfäktning /
85

(1888) [MARC] Author: Viktor Balck With: Jacob Hägg, Bruno Liljefors, Olof Sörling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Om angreppet på vapnet - Om desarmad (afväpning) - VI. Efterstötar (liggande stötar) - Utfall med efterstöt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Så FA 2 EK ot ed, Ka $i past AE: RR

Erato flög

VÄRJFÄKTNING 85

ståndarens vapen flyga ur handen, så fullföljer jag icke angreppet, utan tager,
om man vill vara artig, i stället upp motståndarens vapen och återlemnar det
till honom. Detta kan vara en skyldighet, emedan det alltid är retsamt
och till en viss grad kränkande att blifva afväpnad, om än det göres oafsigt-
ligt. Sker det deremot afsigtligt och af öfvermod för att skryta med sin öfver-
lägsenhet, så är ett dylikt beteende på en fäktsal minst sagdt ohöfligt; i
synnerhet om det göres under en fri fäktning, då åskådare finnas — den
afväpnade spelar ju alltid en slät figur.

Har man deremot att försvara lifvet vid ett öfverfall eller i krig, så
inträder ett annat förhållande; då beror det på omständigheterna om man bör
öfva ädelmod eller icke, ifall man lyckats afväpna sin motståndare.

Det gifves blott två rörelser, som äro verksamma och goda såsom
desarmader, på samma gång som de ej blottställa mig sjelf, det är sekund-
briscen och tersbattuten; alltså de starka angreppen på vapnets yttersida;
men i regeln böra äfven dessa angrepp på vapnet öfvas för att skaffa mig
större blotta för stöten eller för att oroa motståndaren.

Se här hvad en modern fransk fäktare säger om desarmaden vid dueller:
»Vid hvarje tillfälle, då en motståndare träffas, utan att han håller qvar
sitt vapen i handen, kan stötens riktighet underkastas kritik. Hvarje stöt
skall” vara så ärlig, att det ej fins en aning af misstanke om dess loyauté.
Gud bevare dig, att aldrig den stöt du gifver din motståndare må gifva an-
ledning till kritik öfver dess ärlighet. Tusen gånger hellre må du få klingan
genom din egen kropp». ;

VI kapitlet. Efterstötar (liggande stötar).

145. Dessa stötar tillhöra det anfallssätt, som blifvit benämdt utfall med
efterstöt. "Med efterstöt förstås alltså en förnyad stöt, efter den parerade ut-
fallsstöten, i det man ligger qvar i utfallet.

» De liggande stötarne äro i regeln enkla stötar, ehuru utförda i helt annan
karakter än de enkla utfallsstötarne. Deras användbarhet är olika bedömd.
På somliga håll utdömas de såsom farliga, enär de gifva upphof till »stöt
för stöt>, om motståndaren efter den parerade utfallsstöten genast riposterar.
På grund häraf kunna de vid den fria fäktningen endast användas mot en
motståndare, som antingen icke riposterar alls eller åtminstone riposterar
mycket långsamt. ö

Den efterstöt, som bör göras efter utfallsstöten, beror på läget af motstån-
darens vapen, då han parerat. Äro hans hand och spets härvid temligen
höga, efter höga parader, så göres efterstöten i låga linien, liggande lågprim,
d. v. s. under motståndarens fäste; äro deremot hand och spets temligen
låga, efter låga parader, så göres efterstöten öfver motståndarens fäste, lig-
gande högprim; är handen låg och spetsen hög, efter höga parader, så göres
efterstöten fördelaktigast med en spetsöfverflyttning till andra sidan, ett lig-
gande coupé; är deremot handen hög, efter låga parader, så göres efterstöten
med en spetsförflyttning omkring fästet till andra sidan, ett liggande dega-
gement i den låga linien. RR

Alla dessa efterstötar göras med handen i primläge, d. V. 8. med upp-
vänd hand, med undantag då motståndaren parerat ters, då efterstöten äfven
kan göras i sekundläge, d. v. s. med nedvänd hand. . Efter tersparaden blif-
ver sekundstöten t. o. m. bättre, såsom snabbare, smidigare och mera skyd-
dande än den låga primstöten, hvilken senare fordrar en besvärligare och
större uppvinkling af armen än sekundstöten. Efter qvintparad med hög
hand kan såväl ett degagement till andra sidan med primstöt under armen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 21:27:40 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varjfakt/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free