Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Finter (låtsade stötar) - Doubléerna - Doubleernas indelning och benämning - Degagementdoublé i höga linien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106 ; VÄRJFÄKTNING
alltid behöfva utgå från qvint- eller sekundgard, utan kunna lika väl utgå
från de höga gardlägena, dels emedan doubléet från yttre höga linien till den
inre låga, d. v. s. qvintdoubléet stundom göres med handen i sekundläge och
har på den grund blifvit kalladt för sekunddoublé.
Då derjemte doubléerna i den höga linien, sedan åtskilliga decennier
tillbaka, alltid hos oss varit benämnda degagementdoublé och namnet sålunda
hänförts till vapenrörelsen, emedan ett doublé alltid innebär ett degagement; så.
bibehålles här, till förekommande af all namnförvexling och misstag, benäm-
ningen degagementdoublé för alla fyra doubléerna, så snart de utgå från ett
bestämdt högt gardläge och utföras i den höga linien, eller från ett bestämdt
lågt gardläge och utföras i den låga linien. Skola de deremot utföras från
den höga till den låga linien, hvilket är vanligare än från ett lågt gardlägei
den låga linien och då följaktligen den första paraden ej blir en kontraparad,
så har sedan länge det doublé, som göres från qvartläge till den låga linien,
varit benämndt primdoublé, hvaremot det från tersläge till den låga linien,
med handen i primläge, ej haft något bestämdt namn, utan omvexlande kal-
lats qvintdoublé eller primdoublé, i senare fallet med angifvande af parader-
nas namn. För en del år sedan gjordes nämligen alltid detta doublé från
yttre höga linien, med handen i sekundläge och kallades derföre, som sagdt,
sekunddoublé. Å
Resultatet af denna utredning lär oss, att det blir redigast att kalla.
doubléerna i den höga linien för degagementdoublé och doubléerna från
den höga till den låga linien för primdoublé eller ännu tydligare lågprim-
doublé, de må verkställås från qvart- eller tersgard.
De mera ovanliga doubléerna i den låga linien, från ett lågt gardläge,
t. ex. efter qvint- eller sekundparad på en ripost, kunna äfven efter principen
för degagement, benämnas degagementdoublé. Om man vid alla dessa till-
fällen äfven angifver paraderna, så behöfver aldrig något misstag uppstå.
Alla doubléer, vare sig i den höga eller låga linien, som börja med ett de-
gagement och motsvarande kontraparad, heta alltså degagementdoublé, hvilken
benämning, då mera öfning vunnits, kan förkortas till helt enkelt doublé.
Man kan då låta doubléet från yttre höga linien till den inre låga, med
handen i sekundläge, få behålla sitt gamla namn sekunddoublé, utan att nå-
gon förvexling bör ifrågakomma. Sammanfattas nu detta, så få vi sju olika
doubléer: Fyra degagementdoubléer, från qvart:, ters-, qvint- och sekundgard,
två i höga och två i låga linien; toå primdoubléer, från qvart- och tersgard.
till låga linien, och sekunddoublé från tersgard till låga linien.
Degagementdoublé i höga linien.
221. Degagementdoublé från qvart- och tersgard användes, då motstån-
daren engagerat qvart (ters) och på ett degagement såsom fint alltid tager
efter med kontraqvart (kontraters); det verkställes sålunda: Ett degagement
göres, genom spetsens förande under och omkring motståndarens, fäste i det
armen sträckes ’och spetsen riktas; i samma ögonblick motståndaren tager
efter med kontraqvart (kontraters), undvikes paraden och ett förnyadt dega-
gement göres åt samma sida, i samma linie, hvarvid armen fullt sträckes,
om. detta ej medhunnits på första degagementet, och utfallsstöten verkställes
i den yttre (inre) höga linien. Gardställning återtages derpå hastigt. Iakt-
tagas skall, att rörelsen, då den är fullt inöfvad, göres flytande, så att båda
rörelserna, utan uppehåll, gå i hvarandra, hvarunder ytterligare iakttages,
att armen sträckes så tidigt som möjligt, d. v. s. redan under rörelsens för-
sta början.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
