Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det medelbara anfallet - XIV. Det medelbara sammansatta anfallet och försvaret deremot - Medelbara sammansatta anfall, föregångna af brisé såsom fint - Brisera-högprim-degagera - Dubbelanfallet - XV. Utfall med efterstöt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 VÄRJFÄKTNING
Med följande och mötande parad: 2:dra parera qvart-ters(ters-qvart) o. s.
v. När anfallet utgår från +tersläge, kan paraden mot anfallsstöten blifva
qvint i st. f. qvart. ;
Med mötande och kontraparad: 1:sta Brisera- med appell prim sträck-
degagera fallut, 2:dra parera ters-kontraters (qvart-kontraqvart), tersstöt
(primstöt), 1:sta i gard med ters (cart).
Med två mötande parader: 2:dra parera ters-qvart (qvart-ters) o. s. Vv.
I st. f. ters-qvart kan man parera ters-qvint, om stöten ej kommer allt för hög.
Dubbelanfallet:.
487. Med dubbelanfall förstås ett sådant anfall, som i sig innebär två
på hearandra följande anfall eller: stölar, vare sig dessa följa omedelbart på
hvarandra, eller med paradrörelse mellan stötarne.
Dubbelanfallet delas sålunda i två skilda, hvar för sig karakteristiska
grupper: Utfall med efterstöt och dubbelutfall.
Utfall med ”efterstöt är en förnyad stöt omedelbart på utfallsstöten,
utan att ålergå i gard; det är en 8. k. liggande stöt, efter ett anfall som
blifvit pareradt men icke riposteradt.
Dubbelutfall är två tätt på hvarandra följande utfall, med paradrörelse
och återgång i gard emellan utfallen, då motståndaren parerar och riposterar,
utan att förfölja. :
Såsom ett tredje slag af dubbelanfall kan man räkna marsch med
stöt och utfall. Detta anfallssätt kan rubriceras än under den ena, än under
den- andra gruppen af ofvanstående dubbelanfall, beroende af huru motstån-
daren parerar, marscherar och riposterar. Går han tillbaka och parerar samt
riposterar, får det dubbelutfallets karakter; står han still och parerar, utan att
ripostera och den anfallande gör reträttutfall, så får det snarare karakter al
anfall med efterstöt; står han still och parerar samt riposterar, utan alt för-
följa och den anfallande går tillbaka med parad samt utfall, så får det åter-
igen dubbelutfallets karakter Oo. S. V.
Dubbelanfallet kan vara fördelaktigt i dess båda former; såsom utfall
med efterstöt, om motståndaren icke riposterar; såsom dubbelutfall, om han
riposterar utan alt förfölja; skulle han i ena fallet, mot förmodan, ripostera
och i’ andra förfölja, uppstår stöt för stöt, hvilket är det sämsta resultet i
fäktning.
XV kapitlet. Utfall med efterstöt.
488. Grunderna för detta anfallssätt ha redan blifvit afhandlade i kap.
VI om efterstötar eller liggande stötar. Med afseende å efterstötens använd-
ning och utförande hänvisas till sagda kapitel. Vi skola här blott genomgå
de olika efterstötarne, föregångna af olika enkla och sammansatta, omedel-
bara eller medelbara anfall.
Man kan säga, att efter hvarje anfall kan en efterstöt göras, om mol-
ståndaren icke riposterar; men man bör på samma gång tillägga, hvad som
förut blifvit sagdt, att efterstöten, liksom tempostöten, är ett mycket farligt
stridssätt, som ofta förorsakar »stöt för stöt».
Det är först om efterstöten öfvats till stor färdighet, om” den användes
med godt omdöme och likväl sparsamt; då den så att säga befaller sig sjelf,
genom motståndarens paradläge och försumlighet med riposten, som den är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
