Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dubbelanfallet - XV. Utfall med efterstöt - Prim fallut-liggande lågprim (sekund)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRJFÅKTNING 165
att rekommendera. Tyvärr
förderflig vana, som fuskar h
intresse för motståndaren.
Med afseende å anfallets utförande, får man ingalunda, om man också
på grund af kännedom om motståndarens långsamhet i riposten beräknar
att lägga anfallets accent på en efterstöt, försumma att göra utfallsstöten med
fart, ända fram. Träffar den, så är det bra, och man behöfver då ej göra
någon efterstöt. I utfallsstöten skall dock finnas hejd och beherskning, så
att man genast kan vara färdig med efterstöt.
Utfallsstöten pareras efter samma princi
pareras alitid med mötande parad, emedar
är så nära in på lifvet med sin spets, att man ej gerna kan använda en
följande eller kontraparad, utan att sjelf parera in motståndares spets, som
skall föras hela vägen förbi egen kropp. Det gäller vid parad af efterstöten
i ännu högre grad än vid parad af riposten, att stänga vägen.
Har man försummat riposten första gången, vid utfallsstöten, så bör man
akta sig för att göra det andra, vid efterstöten; man kan annars äfventyra
att motståndaren gör ytterligare en liggande stöt. Ripost bör således alltid
följa på parad af efterstöten.
Liggande stöt kan, som sagdt, göras efter hvarj
ulan ripost och då blotta eller anledning dertill förefinnes. Alltså, efter hvarje
anfall, omedelbart eller medelbart, enkelt eller sammansatt, kan man göra
en efterstöt, om förhållandena dertill föranleda; men att genomgå alla an-
fallen blott för att göra en efterstöt, är obehöfligt, ty sjelfva öfningen af
den liggande stöten blir densamma, oberoende : af det föregående anfallet;
efterstötens form beror af motståndarens paradläge. Egentligen kunde de i
kapitlet VI anförda exemplen vara till fyllest, men dels för att visa exempel
på några fullständiga turer, dels för att särskildt framhålla de anfall, efter
hvilka en liggande stöt passar bäst, skola vi här upptaga en del anfall med
efterstöt.
Att efterstöt kan vara minst lika god efter ett medelbart angrepp, ligger
i sakens natur; detta göres ofta våldsammare, med framkallande af större
parader och tveksamhet i riposten, hvarföre den liggande stöten just här kan
vara på sin plats. I regeln bör anfallet som föregår den liggande stöten ej
utgöras af mer än två vapenrörerelser.
ser man den hos en del fäktare öfvergå till en
ort fäktningen och förtager denna en del af dess
per som vanligt; men efterstöten
i motståndaren vid detta tillfälle
e utfallsstöt, som parerats
Prim fallut-liggande lågprim (sekund).
489. Detta anfall användes, om motståndaren parerar utfallsstöten med
hög hand, utan att ripostera, och verkställes sålunda: Man gör utfallsstöten
med full riktning och fart, i afsigt att träffa, dock med så mycken behersk-
ning, att man genast, då stöten parerats, är färdig med efterstöten, som upp-
vinklas och utstötes under fästet enligt mom. 148 och 149. Efterstöten göres
bäst med primstöt, den kan från yttre sidan äfven göras med sekundstöt.
Paraderna härför blifva två mötande. Den första paraden, den mot
utfallsstöten, kan visserligen äfven pareras med kontraparad, men då torde
också i de flesta fall anfallet, i form af utfall med efterstöt, vara afbrutet.
Deremot kan ej efterstöten pareras annat än med mötande-låg parad. Riposten
göres bäst i den höga linien.
490. Fäktturer för prim fallut-liggande lågprim. Från qvartgard (tersgard):
:sta Prim Jallut-liggånde lågprim (sekundstöt), 2:dra parera qvart-qvint (ters-
sekund), hög Pprimstöt, 1:sta i gard med qvart (ters).
SSE SE NNINN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
