Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Några betraktelser öfver karakteren af de olika anfalls- och försvarssätten vid den fria fäktningen - Igardgåendet och förberedelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198 VÄRJFÄKTNING
försöka att utforska motståndarens krafter och skicklighet, hans lynne och
stridssätt och derefter uppgöra fälttågsplanen. Man skall hålla honom stånd
under strängt aktgifvande, börja med att observera honom, iakttaga hans
planer, försöka korsa dessa, sedan bjuda honom olika lägen och se huru
han begagnar sig deraf, gissa hans beräkningar och öfverraska honom dermed,
oroa honom, skrämma honom och sålunda skaffa sig moralisk öfvervigt; man
gör små låtsade anfall och ser hur han besvarar dem. Sedan man sålunda
förberedt sig på striden, hvartill skickliga fäktare oftast taga rundlig tid, 5
a 6 minuter, passar man på ett lämpligt ögonblick för att göra ett allvar
samt anfall.
Under hela denna inledning skall man genom sitt uppträdande ingifva
motståndaren den tron att man vill gripa till offensiven, för att derigenom
afhålla honom från att göra det —t. o. m. om man beslutar sig för att in-
vänta motståndarens anfall, skall man akta sig för att röja detta beslut, hvil-
Fig. 95. »Le mur». Första degagementet, med tersparad och spetsens tillbakaförande.
ket kan fattas såsom svaghet. Var öfvertygad att motståndaren, om han
tror sig blifva anfallen, skall i regeln göra sina stötar mindre beslutsamt och
mindre fullgångna, än om han tror sig hafva fritt fält. Derföre hota honom,
träng honom tillbaka, och låt honom icke börja — behåll initiativet så länge
som möjligt; men var på samma gång färdig, att i hvilket ögonblick som helst
göra en rättningsmarsch tillbaka, om motståndaren skulle energiskt anfalla; ty
det vore oförsigtigt att mottaga ett anfall stillastående, då man ej känner sin
motståndare. Det sätt hvarpå motståndaren besvarat edra rekognoseringar
skall säga eder hans lynne och stridssätt; ni skall derigenom veta om han
är fäktare eller icke.
Skulle nu motståndaren icke låta oroa sig af edra rekognoseringar, finter,
engagement och låtsade anfall, utan helt enkelt gifva efter för tryckning, all-
tid återföra spetsen i linien och der liksom invänta -eder med ett orubbligt
lugn, var då försigtig, ty ni känner honom icke och han icke blott ser farlig
ut, utan är då verkligen farlig, i synnerhet om hans gardställning är korrekt
och oförändrad och hans väl hållna och riktade värja orörlig — kom 1 håg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
