Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Några betraktelser öfver karakteren af de olika anfalls- och försvarssätten vid den fria fäktningen - Den raka stöten - Finterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 ” VÄRJEÅKTNING
der, om han visat benägenhet för tempoanfall o. s. v. Allt detta är vigtigt
att iakttaga för stridens fortsättande.
Om det nu visar sig att motståndaren tager efter med snabba och he-
stämda pårader, så har man att öfvergå till finterna, med användning af om-
vexlande fasta och flyktiga. -Med afseende å dessas användning hänvisas till
kapitlet om finter. Det vissa är emellertid att finternas karakter blifver gan-
ska olika, icke blott med afseende å den anfallande, utan äfven på grund af
den parerandes sätt att möta dem. Man kan kalla finterna »värjans list»;
man kan äfven kalla dem >»värjans finaste språk» — ett språk, hvarvid den
ene talar i gåtor och den andre gissar och svarar; men det är också nöd-
vändigt att man talar sin motståndares språk för att blifva förstådd. Snabb-
tänkta, öfvade och fintliga fäktare förstå hvarandra ögonblickligen i detta
språk och de uppfatta meningen vid första ordet -— de förstå »halfqväden
visa». .
Häraf framgår att det är förnämligast mellan skickliga fäktare som detta
»fina. spel» kan eller bör förekomma, då "deremot de enkla stölarne, eller
lyngre och starkare finter äro mera användbara mot grofva och medelmåltiga
fäktare; ni kunde annars riskera att tala ett språk som ej skulle uppfatlas
af motståndaren och ni sjelf, den skickligare, kunde »ränna upp> eder på
hans oskicklighet.
Anfall med fint kan emellertid gifva en oändlighet af fäktrörelser och en
volym skulle kunna skrifvas endast härom. Anfall med fint i två vapenrö:
relser äro de användbaraste och ofarligaste, för den händelse motståndaren
gör tempoanfall. I tre vapenrörelser äro de äfven goda, om de så att säga fram-
kallas af ett föregående anfall i två vapenrörelser. Om man t. ex. gör ell
degagement-doublé och motståndaren alltid parerar detta kontra-mötande, så
kan man lägga till ett degagement, hvaraf uppkommer doublera-degagera,
0. s. v. Spetsen skall härvid hållas väl framme och man skall vara på sin
vakt för tempoanfall. De olika takterna spela härvid en vigtig roll.
Att göra mer än två finter före utfallet är i de flesta fall ett fel vid ett
omedelbart angrepp. Icke desto mindre ser man dem både utföras och lyckas;
men detta beror vanligen på motståndarens ouppmärksamhet eller allt för
stora nervositet och villighet att taga efter alla möjliga finter. ;
Finterna äro emellertid en vigtig del af fäktkonsten och kunna göra en
utmärkt tjenst om man lämpar dem efter motståndarens sätt att parera. An-
fall med finter är fäktningens finaste och vackraste spel, som skänker ama-
tören det största nöjet och medgifver den rikaste omvexlingen.
Det gifves dessutom ett slag af finter, som ofta förekomma under fri
fäktning och hvilka ej afse ett direkt anfall, utan snarare utgöra en demon-
stration, dels för-att -oroa motståndaren, dels för att säkrare lära sig känna
hans taktik vid försvaret. Man måste nämligen skilja -mellan dessa, 5. k.
>låtsade anfall» och de öfriga finterna, på hvilka alltid ett anfall ome-
delbart följer. Det låtsade anfallet har således till mål att göra en rörelse,
vare en å två starka finter, en appell, ett slags halft utfall, e. d., för att in
bjuda motståndaren till en prononcerad parad. Det användes äfven för all i
förening med hot, alltså med mindre risk, återtaga ett förloradt afstånd, då
motståndaren vid en frammarsch visar benägenhet att göra tempoanfall.
Det låtsade anfallets förnämsta uppgift är således alt studera en okänd mot-
slåndares stridssätt, utan att riskera ett verkligt anfalls alla eventualiteter, i
synnerhet om motståndaren visat sig lugn och orörlig vid föregående lättare
finter. Man kan genom starka låtsade anfall framtvinga den eller de parader,
som äro motståndarens favoritparader, liksom den ripost han helst gör och
sålunda lära känna dessa; man kan äfven härigenom göra sig underrättac
om han har det för båda de stridande farliga felet att stöta på samma gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
