- Project Runeberg -  Värjfäktning /
201

(1888) [MARC] Author: Viktor Balck With: Jacob Hägg, Bruno Liljefors, Olof Sörling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Några betraktelser öfver karakteren af de olika anfalls- och försvarssätten vid den fria fäktningen - Det medelbara anfallet - Battuten - Marscher och reträttutfall - Dubbelanfallen - Tempoanfallet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄRJFÄKTNING : 201

Då nu motståndaren icke blott säkert parerat, så väl de omedelbara
enkla som -de sammansatta anfallen, utan äfven håller sig strängt i anfalls-
linien, ligger betäckt och derjemte hotar med sin spets så allvarsamt att man
skulle löpa. fara att ränna npp sig derpå vid ett omedelbart anfall, så kan
man pröfva på det medelbara anfallet genom så väl svaga som starka an-
grepp, hvarigenom man vill antingen så förstora hans paradrörelse och deri-
genom hinna före honom eller ock försäkra sig mot hans spets, genom att
föra undan eller binda hans klinga. Vi hänvisa härför till kapitlet om an-
grepp på vapnet.

Man pröfvar då vanligen först på ballut, såsom det bästa af angreppen
på vapnet. Battuten i både den höga och låga linien, dels såsom finter, dels
för att bereda väg för stöten hafva blifvit försökta och då nu motståndaren
derjemte lägger sig med sträckt arm och hotande spets, så kan ni försöka
Jflankonnad, croisée eller brisé, hvaraf det förstnämnda är -obetingadt bäst.
Dock bör ni naturligen icke i en följd genomgå alla möjliga angrepp på vapnet,
utan-afvexla äfven med omedelbara anfall,’så snart tillfälle erbjuder sig; äfvenså
böra angreppen på vapnet göras omvexlande svaga och starka, alltså böra
de fina couléerna äfven försökas.

Fäktningen har nu kommit i full gång; den visar lif, rörlighet och energi;
motståndaren viker eller går fram; ni får således anledning att begagna
marscher, dels i förening med stående stöt, dels i förening med utfall (se
kap. om. marscher). Det händer härunder att ni komma hvarandra in på
lifvet och reträttutfallet kommer äfven till användning. Emellertid har mot-
ståndaren blifvit försigtig, håller sig på långt afstånd, så att han ej kan träffas
med utfallsstöt från stället. Det förefaller äfven som om han ville locka eder
på detta sätt till anfall med frammarsch, för att göra hejdstöt. Detta blir en
ytterligare varning att ej göra ett omedelbart anfall; utan bör ni då återgå
till-angrepp på vapnet.

Motståndaren har hittills parerat, riposterat och gjort motanfall; men nu
visar han någon tvekan på grund af edra senaste häftiga anfall, till hvilkas
blotta afvärjande han måst så koncentrera sig, att han dels icke kommit sig
för att ripostera, dels icke förföljt efter riposten; ni sätter då in flera strids-
krafter och gör något af de två dubbelanfallen, till en början uffall med
efterstöt och då motståndaren till dessas-förekommande börjar ripostera mera
energiskt, men ej förfölja, gör ni dubbelutfall (se kapitlet om dubbelanfall).
Ni försöker härvid att envist bibehålla initiativet, utan att förlora sans och
beräkning. :

Skulle ni händelsevis släppa ifrån eder initiativet, vare sig att ni uttömt
edra krafter och håller eder på defensiven, eller att motståndaren helt enkelt tager
det ifrån eder och energiskt rycker eder på lifvet, så kan ni visserligen be-
gagna eder af ett stridssätt, som dock måste betraktas såsom ett dåligt och
farligt sådant, nämligen tempoanfallet. Om nu motståndaren fintar oförsigtigt.
eller gör angrepp på vapnet utan att genast anfalla, så försök ett omedelbart
lempoanfall ; går han deremot fram med marscher, utan att skydda sig, d. v. s,
marscherar med krokig arm, så låt honom ränna upp sig på eder spets genom
alt göra en väl afpassad hejdstöt. Skulle ni händelsevis vara längre än mot-
ståndaren och alltså nå längre, så kan ni med desto mindre risk våga detta
sista slag af tempostöt; annars kan ni göra tempoanfall genom utfall ur linien.
Efter några vexlande anfall å båda sidor låter ni nu motståndaren få attacken,
ehuru ni märker att han visar trötthet, alltså svaghet i stöten; ni pröfvar då
på sträckstöten och kanske lyckas ni dermed, så att denna täflan i fri fäktning
kan anses afgjord till eder fördel. / É

Innan vi afsluta anfallet skola vi säga några ord om föreskriften att iakt-
taga tystnad under fäktning. Detta är en enkel föreskrift, mot hvilken många

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 21:27:40 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varjfakt/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free