Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Några betraktelser öfver karakteren af de olika anfalls- och försvarssätten vid den fria fäktningen - Olika längd - Allmänna iakttagelser vid den fria fäktningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204 VÄRJFÄKTNING
Olika längd spelar en viss roll vid fäktning och frammanar olika taktik
å båda sidor. Större längd skall ovilkorligen gifva öfverlägsenhet, om i öf-
rigt lika goda fäktareegenskaper finnas. Detta röjer sig redan i gardläget;
den längre armen kan hålla sig utom motståndarens utfallsafstånd och sålunda
ej sjelf kunna- träffas utan att motståndaren marscherar fram, på samma
gång som han når sin motståndare med ett utfall från stället:
Den längre fäktaren har således att hålla sig på stort afstånd och behöf-
ver i regeln aldrig göra anfall i förening med marsch; den kortväxte fäktaren
deremot måste i regeln alltid attackera i förening med marsch, emedan han
nästan alltid, om motståndaren är uppmärksam, skall befinna sig utom utfalls-
afstånd. Derigenom vinner den längre fäktaren en annan öfverlägsenhet vid
den fria fäktningen, att han med fördel kan begagna tempostöt, i synnerhet
hejdstöt, om motståndaren blottar sig vid sin nödtvungna frammarsch, enär
han når sin motståndare tidigare än denne honom.
Allmänna iakttagelser och regler vid den fria fäktningen.
För att gifva en mera koncentrerad bild af den fria fäktningen skola vi
här framställa den i form af några regler:
1:0) Gå i gard utom utfallsafstånd, för att undvika öfverraskning; men
alltid så nära att klingorna korsa hvarandra.
2:0) Ryck fram med rättningsmarsch, för att intaga utfallsafstånd, alltid
beredd på att anfalla och anfallas.
3:0) Gå tillbaka med rättningsmarsch, så snart afståndet blir för kort,
eller då ni vill locka motståndaren att marschera på, för att dervid anfalla
honom. g
4;0) Anfall helst. med omedelbara enkla stötar, eller med de medelbara
som föregås af battut, flankonnad eller coulé, och lemna ej tillfället obegag-
nadt att anfalla på motståndarens förberedelser eller blottor.
5:0) Anfäll ej med sammansatta stötar förr än enkla stötar eller finter
bäva visat sig framkalla tydliga parader och sålunda trygghet mot tempostöt
innes.
6:0) Återgå så hastigt som möjligt i gard, stöten må hafva träffat eller
ej, för att genast vara beredd på försvar.
7:0) Vexla ofta med paraderna. Att endast använda enkla mötande pa
FOT är det lättaste, men framkallar större blottor. Kontraparader gifva mera
stadga.
8:0) Ripostera alltid omedelbart efter paraden. Den raka riposten är
den bästa.
9:0) Försök att se skarpt, bedöma rätt och handla hastigt, så att anfallet
må komma öfverraskande och modigt, paraden må göras med begränsning
och hastighet.
10:0) En fri fäktning bör icke öfverstiga 15. minuter.
11:0) Öfva helst fri fäktning- endast inför en lärare eller instruktör, som,
efter slutad fäktning, genomgående de olika momenten derunder, skall påpeka
felen, undervisa om sättet att förekomma dem, karakterisera för hvar och en
af motståndarne egendomligheterna och felen i hans fäktning och hvad han
har att iakttaga för att vinna förkofran.
12:o) Fäkta ej allt för mycket mot samme motståndare ; välj helst den
som är skickligare än ni sjelf. |
LA SS Fäkta aldrig på slarf; aldrig med dåliga vapen; aldrig i olämplig
rägt.
14:0) Börja aldrig en fri fäktning genom ett öfverraskande utfall, utan
sök alltid först känning af motståndarens klinga. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
