Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Vetenskapens i gamla tiden uppfattning af världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att kaldäerna utfört gradmätningar. Achilles Tatios, en
grekisk författare från Alexandria i femte århundradet e.
Kr. berättar, att kaldäerna uppgåfvo, att en man, som
kunde gå utan uppehåll, med en hastighet af 30 stadier
eller omkring 5 kilometer i timmen — skulle behöfva ett
år rundt jorden. Jordens omkrets skulle enligt denna
uppskattning vara omkring 43 800 kilometer, hvilket ju är
tämligen nära riktigt.
Längre torde ej kaldäerna hafva kommit i sina
föreställningar om världens byggnad. Vandringsstjärnornas
rörelser voro visserligen också på visst sätt regelbundna,
men man kunde ej fastställa några lagar för deras
ställning. De betraktades därför mera såsom ägande en fri
vilja och deras framträdande ansågs bebåda lyckliga eller
olyckliga omständigheter i afseende på människans
födelse, död och däraf förorsakade arfstillträden och företag.
Dessa lyckliga eller olyckliga förebuds uppfyllelse var
omöjlig att helt och hållet afvända, men genom
besvärjelser, böner och offer kunde den möjligen förmildras och
framför allt uppskjutas. De stjärnkunniga prästerna, som
ensamma kände dessa metoder, fingo därigenom en
oerhörd makt öfver furstar och folk. Genom denna tro,
som behärskade de vidskepliga människorna ända tills för
några få århundraden sedan, förhindrades sökandet efter
naturliga förklaringsgrunder till de skiftande företeelserna
och därmed nästan all vetenskaplig forskning.
För att uppmäta kortare tider använde kaldäerna
vattenuret, clepsydra, och solvisaren, polos, en vertikal staf med
en där nedanför liggande konkavt halfklotformad, i cirklar
indelad tafla af stafvens radie. I vattenuret får vatten
eller en annan vätska ur en stor behållare rinna ut
genom en mycket liten öppning, och den förrunna tiden
bestämmes genom vägning af den utflutna vattenmängden.
Polos tjänade till fastställande af nord-syd-linjen, af vinter-
och sommarsolstånden samt dagjämningstiderna, hvilka
bestämdes ur skuggans längd vid middagstiden, samt af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
