Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Vetenskapens i gamla tiden uppfattning af världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
erfarenheter. Piazzi Smyths och hans meningsfränders
åsikter i denna riktning äro dock starkt öfverdrifna. Den
stora pyramidens höjd var ursprungligen 145 meter och
hans omkrets längs de fyra sidorna 931 meter.
Förhållandet mellan dessa storheter är såsom 1:6,42 eller
något öfver 2 procent mindre än förhållandetalet 1:6,28
mellan en cirkels omkrets och dess radie. Häraf slöt
Smyth, uppenbarligen utan tillräcklig grund, att man i
förhållandet mellan pyramidens höjd och dess omkrets
velat uttrycka förhållandet mellan en cirkels radie och
dess omkrets.
Det svåra felet med egypternas kunskaper var, att de
aldrig gjordes till folkets egendom. I annat fall skulle
otvifvelaktigt deras kultur ha nått en vida större höjd,
än den hvilken vi nu beundra, och möjligen äfven vår.
Under den äldsta grekiska kulturens blomstringstid
400—600 år före vår tideräkning var nämligen Egypten
kulturlandet framför alla andra, och de unga greker, som
ville utbilda sig i sin tids högsta vetande, såsom Thales,
Pythagoras, Demokritos och Herodotos besökte det gamla
kulturlandet vid Nilen för att släcka sin kunskapstörst i
dess vetandes källor. Och den kraftigaste
uppblomstringen af forntidens vetenskap ägde rum under
Ptolemäernas tid i Alexandria, där den grekiska kulturen
sammansmälte med den gamla egyptiska på dennas klassiska
jord.
Om Thales från Miletos, som lefde 640—550 f. Kr.,
berättas det, att han förutsade en solförmörkelse,
hvarigenom han tilldrog sig stor uppmärksamhet.
Otvifvelaktigt hade han lärt sig konsten att beräkna förmörkelser
från Egypten. Äfven hans lära, att vattnet är alltings
urelement tyder tillbaka på egypternas föreställningar om
världens ursprungliga tillstånd. En annan filosof, som
likasom Thales tillhörde den så kallade ioniska skolan,
Anaximenes (omkring 500 f. Kr.) antog luften vara
alltings ursprung. Genom förtätning af luft uppstod jorden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
