Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Vetenskapens i gamla tiden uppfattning af världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som han föreställde sig skifformig och hvilande på en
hoppressad luftmassa. Likartad gestalt ansåg han solen,
månen och stjärnorna besitta, hvilka rörde sig kring
jorden. I Anaximenes’ läror se vi intet spår af den
egyptiska visdomen.
Hos Pythagoras, som lefde i den senare hälften af det
sjätte århundradet (omkring 560—490 f. Kr.) och
grundade den pythagoräiska skolan, finna vi återigen en stark
anklang af egyptisk lärdom. Han var född på ön Samos
men flyttade öfver till Kroton i södra Italien. Likasom
de egyptiska lärda sökte han hålla sin lära hemlig inom
lärjungekretsen, men lärjungarna voro besjälade af ett
mera västerländskt sinne och läto hemligheterna sippra
ut. Dess värre ha vi dock endast i andra eller tredje
hand fått kännedom om dessa naturforskares åsikter. Alla
förhållanden i världen kunde enligt deras mening uttryckas
genom tal, och i dessa fanns en sträng lagbundenhet, som
kallades harmoni, emedan den jämfördes med den
lagbundenhet, som härskar mellan de olika musikaliska
tonernas höjd. Världen utsträcker sig likformigt åt alla
sidor och bildar således ett klot. I dettas midt ligger
centralelden, hvilken vi likväl icke se, då vi befinna oss på
den sida af jorden som är vänd från centralelden, hvars
återglans vi se i solen. Kring centralelden röra sig jord,
måne, sol och planeter, hvilka senare antogos likna jorden
och ha atmosfär. Jorden är rund och går på ett dygn
rundt centralelden — på visst sätt vrider sig alltså jorden
kring sin axel på ett dygn, medan månen beskrifver sin
bana på en månad och solen på ett år. Dessa tre
himlakroppars omloppstider voro kända med ganska stor
noggrannhet. Om pythagoräerna hade satt solen i
centraleldens ställe, hade de haft ett ganska riktigt begrepp om
solsystemet. Angående fixstjärnehimlen antogo de, att
äfven denna såsom ett väldigt, ihåligt klot vrider sig
rundt kring centralelden. Då de vidare antogo, att jorden
vrider sig på ett dygn kring sin axel, så var det förra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
