Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Den nya tidens inbrott. Flertalet af bebodda världar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läran såsom en hypotes, som man fick använda för veten-
skapliga slutledningar, men det var förbjudet att säga att
den var sanning.
Denna för vår tid alldeles obegripliga ställning var vid
den ifrågavarande tiden fullkomligt normal. Man försäk-
rade helt enkelt, att man icke trodde hvad man själf på-
stod; alla visste ju i alla fall, att man trodde det. Myc-
ket betecknande är följande trettio år senare (1644)
offentliggjorda yttrande af Descartes (1596—1650): »Det
är alls intet tvifvel om, att världen i begynnelsen ska-
pades i hela sin fullkomlighet, så att sol, jord, måne och
stjärnor då uppkommo, och att på jorden funnos ej blott
växternas frön, utan växterna själfva, äfvensom att Adam
och Eva ej föddes såsom barn utan skapades såsom full-
vuxna människor. Detta lär oss nämligen den kristna
tron och det naturliga förnuftet öfvertygar oss lätt därom.
Men icke desto mindre är det, för ett rätt förstående af
växternas och människornas natur, mycket bättre att be-
trakta, hurusom de småningom kunna utvecklas ur frön,
än på hvad sätt de vid världens början blifvit af Gud
skapade. Likaså, om vi kunna uttänka några mycket
enkla och lättfattliga principer, enligt hvilka vi kunna
visa att stjärnorna och jorden och allt, hvad vi förnimma
i denna värld, möjligen uppkommit likasom ur frön, så
skola vi kunna förstå dem mycket bättre, än om vi blott
beskrifva dem, sådana de äro, oaktadt vi ej egentligen
veta, att de uppstått på det angifna sättet. Då jag nu
tror mig ha funnit sådana principer, så skall jag här i
korthet beskrifva dem.»
Med sådana besynnerligheter lotsade man sig nödtorf-
teligen fram mellan de blindskär, som den aldrig trött-
nande inkvisitionen uppsökte vid jämförelse mellan den
ortodoxa läran och de nya meningarna. Galilei var tyst
under sju år. Men slutligen invecklades han i en lärd
strid med jesuitpatern Grassi, som riktigt nog ansåg ko-
meterna för himlakroppar, medan Galilei höll på den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
