Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Den nya tidens inbrott. Flertalet af bebodda världar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gamla meningen, att de ha jordiskt ursprung. Slutligen
lyckades jesuiterna att få Galilei anklagad och han måste
1633 bege sig till Rom för att försvara sig inför inkvisi-
tionstribunalet, oaktadt han var böjd af ålder och sjukdom.
Han sökte på alla sätt undvika tvist; slutligen blef
han dömd att afsvärja läran om jordens rörelse och till
skamligt fängelsestraff. Kopernikus’, Keplers och Galileis
skrifter om jordens ställning i solsystemet voro sedermera
förbjudna af den heliga kurian ända till 1835.
I sina skrifter anför Galilei, att Pythagoras och Aris-
tarchos lärt, att jorden rör sig kring solen. Galilei ut-
vecklade läran om rörelsen och visade, att en kropp, som
påverkas af en kraft, får en förändrad rörelse; påverkas
den icke af någon kraft, blir rörelsen oförändrad. I stället
för att Aristoteles antog, att luften, som rusar in bakom
en fallande kropp, påskyndar dess rörelse, visade Galilei,
att luften endast utgör ett hinder för den fallande krop-
pens rörelse.
Kyrkans motstånd mot Kopernikus’ lära var emellertid
fåfängt. Descartes tvekar ej ett ögonblick att ansluta
sig till den kopernikanska åsikten. Visserligen förvärf-
vade han därigenom fiender, men han fann en säker till-
flykt i de protestantiska länderna, Holland och Sverige.
Dess värre dukade han under för en sjukdom, som han
ådrog sig, strax efter sedan han kommit till vårt land.
Enligt Kopernikus’ lära röra sig alla planeterna från höger
till vänster sedt uppifrån solens nordpol. I samma led
röra sig, vår måne kring jorden, Jupiters af Galilei upp-
täckta månar kring denna planet, solfläckarna kring solen.
Dessutom kretsa de alla nära nog i ekliptikans plan. För
att förklara denna regelbundenhet antog Descartes lika-
som Bruno ett slags eterhaf, i hvilket planeterna sväfvade.
Descartes trodde, att etern befinner sig i en hvirflande
rörelse kring solen såsom centrum, och att planeterna
medföras i nästan cirkelformiga banor af denna rörelse,
såsom torra löf på en vatten-hvirfvel. Otvifvelaktigt är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
