Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Den nya tidens inbrott. Flertalet af bebodda världar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
planeterna att ligga innerst, medan enligt Descartes de
planeter, som ha den största massan, ligga längst bort
från solen. Båda åsikterna äro endast tillnärmelsevis rik-
tiga, såsom framgår af följande tabell (enligt amerikanen
Sees beräkningar) :
Medel-
Himlakropp Radie Massa afstånd Täthet
Solen .................... 109,1 332,750 0,00 0,256
Merkurius........... 0,341 0,0224 0,39 0,564
Venus............................................... 0,955 0,815 0,72 0,936
Jorden.......................... 1,00 1,00 1,00 1,00
Månen .............. 0,273 0,0123 1,00 0,604
Mars .............................................. 0,53 0,108 1,52 0,729
Jupiter...............................................11,13 317,7 5,2 0,230
Saturnus..................................................... 9,35 95,1 9,55 0,116
Uranus ......................................................... 3,35 14,6 19,22 0,39
Neptunus ....................................... 3,43 17,2 30,12 0,43
Det hvilar i allmänhet en för en modern naturveten-
skapsman obegriplig oklarhet öfver Swedenborgs arbeten.
Man får det intrycket, att han icke tänkt igenom, hvad
han skrifvit ned. Angående hvirfvelns rörelse har Swe-
denborg i slutet af sina »Principia» gifvit matematiska
uttryck — man skulle således här vänta full klarhet.
Hvirfveln har naturligtvis någon begränsning utåt mot
andra hvirflar. Swedenborg påstår nu, att om två pla-
neter befinna sig på två afstånd från hvirfvelns yttre
gräns, som förhålla sig såsom 1 till 4, så skola planeter-
nas hastigheter förhålla sig såsom 1 till 2. Häraf följer,
att den kraft, som sträfvar att förflytta planeten mot centrum
ändrar sig i samma mån som planetens afstånd från hvirf-
velns gräns och omvändt som hans afstånd från solen.
Nu är denna kraft precis den af Newton införda gravita-
tionen, som är omvändt proportionell mot kvadraten på
planetens afstånd från solen, hvilket ju alls icke öfver-
ensstämmer med Swedenborgs uttryck. Nu kände Swe-
denborg väl till Newtons arbeten och uttrycker på ett
par ställen sin djupa beundran för honom genom att säga,
att han »aldrig blifvit tillräckligt berömd». För att nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
