Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Den nya tidens inbrott. Flertalet af bebodda världar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lagen. Detta måste anses såsom en mycket betänklig
brist i Swedenborgs system, som likväl innehåller några
sunda tankar, som sedan blifvit genomförda af andra.
Detta gäller särskildt åsikten, att planeterna ha sitt upp-
hof från solen och således ursprungligen tillhöra solsyste-
met, hvilken tankes upprinnelse eljes vanligen tillskrifves
Kant, som i hög grad berömmes därför. Men äfven tan-
ken, att vintergatan är ett stort system af stjärnor,
har ett icke obetydligt värde, oaktadt denna tanke blif-
vit föga utförd af Swedenborg. Det egendomliga med
hans tankegång är, att den fordrar, att axlarna i de sol-
system, som ligga i vår sols närhet alla böra vara rik-
tade nära nog åt samma håll. Denna riktning borde vara
parallell med vintergatans sträckning, hvilket dock ej inträf-
far. Såsom Bohlins senaste arbeten visa, är det till en viss
grad sannolikt, att de oss närmast liggande dubbelstjär-
nornas banplan och de största (det vill säga oss mest
närbelägna) nebulosornas midtplan ligga nära parallellt med
ekliptikan. Enligt Wrights och Lamberts uppfattning kunde
man vänta en dylik regelmässighet hos vintergatans solar.
Det berättas om Pythagoras, att han uttalade till sina
lärjungar den åsikten, att andra planeter äro bebodda
likasom jorden. Så snart den kopernikanska läran, att
jorden ej är världens medelpunkt gjort sig gällande, blef
det också en naturlig följd, att man antog, att det finns
andra bebodda världar, än de som vi känna. Giordano
Bruno predikade också med entusiasm denna lära,
hvilken af den tidens teologer ansågs så farlig, att dess
förkunnande endast kunde försonas på kättarebålet. Utan
tvifvel var det också hufvudsakligen fruktan för denna
lära, som uppreste kyrkans män mot Galilei och andra
anhängare af Kopernikus’ åsikter. När dessa väl trängt
igenom, slog man öfver till den andra ytterligheten, man
föreställde sig, att alla himlakroppar äro bebodda, utan
att närmare undersöka, huruvida de fysiska betingelserna
förefinnas, för att organiska varelser skulle kunna lefva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
