Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Geopolitiska problem II. Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intressesfären; men kriget har nu gett Turkiet fria händer,
och det har genom koncessionernas uppsägande
ordnat saken till den starke bundsförvandtens
belåtenhet.
Men vi lämna nu detaljerna och lyfta blicken till
den stora historiska tanken i hvad som här sker. Här
möter oss ett utalande af den betydelse att det må
ordagrant återges:
»Vore jag en tysk, så skulle jag i mina framtidsdrömmar
se ett stort tysk-österrikisk-turkiskt rike, med till äfventyrs
två hufvudhamnar, Hamburg och Konstantinopel, med hamnar
vid Nord- och Östersjön, Adriatiska och Ägeiska hafvet, ett
rike som skulle göra sitt inflytande gällande genom M. Asien
och Mesopotamien ut till Bagdad och där bortom. Detta
sammanhängande imperium från Elbes mynning till Eufrats
vore för visso ett så stolt mål, som en stor nation kunde
eftersträfva.»
Dessa ord stå att läsa i Londons Finanzchronik
för 4/4 1903 (n:r 14), och den som skrifver dem är
ingen annan än Harry Johnston, densamme som 12
år senare förevisade kartan med ”Asia minor” i tysk
färg. Härmed uppstiger för vår syn den territoriella
framtidsbild, som allt sedan är väl känd under
beteckningen Elbe—Eufrat eller Berlin—Bagdad. Samma år
1903 utkom första upplagan af Rohrbach’s ”Deutschland
unter der Weltvölkern”, och han accepterar här
engelsmannens tanke, men endast i meningen af
ekonomisk sammanslutning, ett ”tillnärmelsevis autonomt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>