Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Etnopolitiska problem I. Nationalitetsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verkligen hyst farhågor i denna del, framgår av
Sassonov’s tal i duman såväl före kriget (febr.
1914), då han beklagade att Österrikes "tolererande
af vissa ryssfiendtliga strömningar i Galizien stod i
vägen" för ett godt förhållande till denna makt, som
under kriget (9/2 1915), då han öppet uttalade att
det bl. a. var den af Tyskland understödda ukrajnska
rörelsen i Galizien, som tvang Ryssland att draga
svärdet mot "germanismen". Frågans allvar får en
stark reflex i det faktum, att stortyska politiker som
Rohrbach numera, efter krigets lyckliga fortgång, med
all energi kräft Ukrajnas afsöndring såsom det
verkliga krigsmålet på östfronten, det enda fullt effektiva
sättet att för framtiden lamslå Ryssland och definitivt
afvända denna fara från Europa (se nedan s. 125 f.).
Vi ha därför alla skäl att beteckna Ukrajnafrågan som
ett av världskrigets hufvudmotiv, därför att den ställt
tvenne stormakter i en olöslig konflikt.
Detta kan däremot icke sägas om den återstående
stora nationalitetsfrågan i Europa, geografiskt direkt
ansluten till den förra och i viss mån inflätad i henne:
den polska. Äfven här se vi en nation styckad och
ofri, utan spår till statlig replipunkt; innehafvare af
styckena äro Österrike, 5 millioner, och Ryssland,
öfver 12 millioner i sammanhängande område; men
som tredje man tillkommer nu för första gången
Tyskland, med väl 4 millioner. En nation på 21 millioner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>