Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- III. Etnopolitiska problem I. Nationalitetsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
högt kultiverad och socialt utvecklad, med en rik
litteratur och stora traditioner från en själfständig
forntid — en nation, om hvars egenart och högt
utvecklade nationalmedvetande ingen diskussion kan
uppstå — lefver således här husvill som stat, inhyst
i trenne främmande boningar. Ett större brott mot
nationalitetsprincipen har, rent formellt sedt, icke
blifvit begånget än när detta skedde; principen själf
kan historiskt härledas därifrån, som ett historiskt
reaktionsfenomen däremot. Att en resning i detta mål
skall ske efter kriget — nu sedan Polens folk i
förskingringen får anses ha mognat till statlig
ansvarskänsla — har ock varit förutsättningen från samtliga
parters sida. Men i själfva motivflätningen till
världskriget har den polska frågan icke någon direkt del.
Tvärtom har hon mellan principalerna skapat en viss
intressegemenskap mot befarade frihetsrörelser;
därtill ägnar hon sig att, genom polska aspirationer på
Ukrajna, komplicera och i viss mån neutralisera denna
fråga.[1] Det enda man i försvårande riktning kan säga
[1]
Brückner (ofvan s. 89 n.) betecknas i Das neue
Deutschland 29/5 1915 som representant just för denna polska
ståndpunkt, s. 288. Det är de gamla unionerna (före 1654) mellan
Polen och Ukrajna, som här verka förvirrande på de klara
nationella linjerna. Ett exempel: då ryska regeringen 1912 utsöndrade
Kolm-landet som ett nytt guvernement från den polska gemenskapen
(Stormakterna IV, s. 179), så hälsades detta med klagan som »Polens
fjärde delning», men nu upplyser Melenewskyj i Ukrain.
Nachrichten 7/8 1915 (»Das ukrainische Cholmland»), att distriktet i fråga
har rent ukrajnsk (endast katoliserad) befolkning, och att skilsmässan
alltså var ett steg i riktning mot nationella principer i
administrationen. — Uppgiften om de ryska polackarnas antal är byggd på
Mieczyslaw Szerer, Studien zur Bevölkerungslehre Polens, i
tidskr. Polen, n:r 1, 2 och 5, 1915; han kommer till siffran 11,3
mill. för år 1910, hvilken siffra med nationens starka växt nu bör
ha rätt betydligt öfverskridit 12. Därsammastädes räknas
»rutenerna» i Ryssland till 23 mill. (inkl. 9 1/2 ortodoxa mill. i de
»sydvästra» guvernementen, se n:r 2, s. 44), hvilket nu på samma
grunder skulle höjas till öfver 25. — Polen, Wochenschrift für
Polnische Interessen, började utgifvas med året 1915 af Jaworski i
Wien och företräder österrikiska synpunkter. Rent tyska intressen
komma till tals i Polnische Blätter, utg. af Feldman i Berlin
sedan 1/10 1915. Ungefär samtidigt startade The polish Tribune
från Lausanne. — En språkkarta öfver ryska Polen ger Praesent
i Peterm. Mitteilungen dec. 1914.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 13:01:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/varldskrig/0103.html