Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Körkstöten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Maschi, mun bra kaschong[1], för duckti klåing!»
Men Franskera di frest’ allt på te sve’n,
Å Storm han ble plassera i sett ben,
Å sänna va dä uschlitt mä hans gåing.
Nu dôgd’ han slätt int mer te gi dômm dalj,
Feck avski mä en tapperhetsmidalj
Å tolv reksdaler i panson på slute.
Så kom han hem te Rannsätt å ble stöt;
Där levd’ han nöjd på joläppel å gröt
Å i e stôge, där han feck gå lute.
Å gamle Storm han va nu åtti år;
På hôvve hadd’ han int ett enda hår,
Men hvite skägge räckt’en ner te mäija.
Den kula, som ble skôra ’tur hans ben,
Den bar han på sej jämt, å ni skull’ se’en
Hô styv han va ôt dänne ende gläija.
Ve gusstjänsta han hallta fram så hardt
Körkgangen opp å ner, så dä va rart
Om nôe ol frå prädikstoln kunn’ höres;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
