Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C. Renström: Kristendomsundervisningen i folkskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
bekämpa hvarandra. Man önskade i stället, att de
skulle stödja och komplettera hvarandra. Det
förutsattes, att barnet, då det kom till skolan, redan skulle
genom religionsundervisning ha inhämtat de första
grunderna i moral. Lärarens uppgift skulle då bli att
väcka och utveckla dessa slumrande kunskaper. Han
skulle ’ej träda i stället för prästen eller hemmet utan
samarbeta med dem för att göra af hvarje barn en
hederlig människa ocli god medborgare. Läraren skulle
iakttaga sträng neutralitet, af hålla sig från hvarje
diskussion, respektera allas religiösa meningar och
koncentrera sina ansträngningar på att göra barnen
till moraliska människor.
Ja, så tänkte och skref man på 1880-talet. Att
reformerna framdrefs af det redan då starka
fritänkar-par-tiet är ett faktum, men lika säkert är, att många af
dem, som ifrade för förändringen, ej gjorde detta af
kristendomsfiendtlighet. Naturligtvis saknade de
vilja eller förmåga att förstå kristendomen och dess
betydelse för folkets fostran. Därför framhålla de
såsom sin ärliga öfvertygelse, att folket kunde erhålla
en god och fullständig fostran utan någon »religiös
sanktion», men de fordra å andra sidan, att läraren i
lekmannaskolan skulle iakttaga sträng neutralitet.
Dessa tvenne satser återkomma ideligen i allt det —
delvis vackra och tänkvärda — som sedan skrifvits om
denna fråga. Man känner, att om endera af dem
kullslås, så har hela programmet fått en svår stöt. Vi
skola se till, hvad utvecklingen i detta stycke har att
säga. Men först några anmärkningar för att förstå
denna reform, och hvarföre frågan kunnat få en så
utomordentlig vikt.
Man måste akta sig för att bedöma den efter
svenska förhållanden. Den franske lagstiftaren hade att
räkna med faktorer, som för oss äro nästan alldeles
okända. En var framför allt den romerska
katolicismen och dess krassa kristendomsundervisning. I och
för sig synes det väl vara bättre, att barnen finge den
kunskap denna kyrka kan ge, hur bristfällig den nu,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
